Den svenska demokratin

Rösträttreformen 1919/21 brukar ses som det avgörande steget mot demokrati, eftersom representativiteten i riksdagssystemet förbättrades så mycket.  1911 hade 19% av befolkningen rösträtt, 1921 var det 54%. Samtidigt kvarstod en del begränsningar av folkets inflytande. Frågan om när Sverige ”blev demokratiskt” är därmed inte helt enkel att besvara. Det går också att kritisera olika aspekter av den typ av demokrati vi har i Sverige. Här nedan tar jag upp några centrala begränsningar och alternativa synpunkter på den svenska demokratin.

För att vara röstberättigad till riksdagen skulle man ha fyllt 18 år och vara svensk medborgare.  Man fick heller inte vara omyndigförklarad, t ex på grund av psykisk ohälsa. Den som levde på fattigvård (socialbidrag) ansågs vara omyndig och hade alltså inte rösträtt.  1945 ändrades detta, så att den som tog emot socialbidrag också fick rösträtt. År 2009 var 74% av Sveriges befolkning berättigad att  rösta.

Riksdagen var fortfarande ett tvåkammarsystem, där en lag skulle antas av både andra och första kammaren innan den gällde. Men genom rösträttsreformen fanns inga betydande skillnader kvar mellan de två kamrarna, så första kammaren hindrade inte längre reformer och fyllde inte längre någon betydande funktion. 1971 avskaffades tvåkammarriksdagen och ersattes av en enkammarriksdag.

Det svenska demokratiska systemet är en representativ demokrati, vilket innebär att de röstberättigade väljer representanter som fattar de politiska besluten. Detta skiljer sig från den direkta demokratin, där beslut fattas av alla röstberättigade genom folkomröstning. I Sverige finns möjligheten att använda folkomröstning, men en sådan har enbart rådgivande funktion. Regeringen kan alltså använda en folkomröstning för att få reda på vad folket tycker i en fråga, men är inte bunden att följa folkomröstningens resultat.

I framställningen av demokrati hittills har jag utgått från den vanligt förekommande definitionen av demokrati som en styresform. En annan vanlig definition av demokrati är att demokrati handlar om vilka värderingar som ligger till grund för det demokratiska samhället. Det som vanligtvis anförs som grundläggande för demokrati är de mänskliga rättigheterna. För att en stat ska vara demokratisk måste dess lagar utgå från dessa rättigheter och dessutom efterleva dem.

Utifrån denna definition av demokrati är det svårt att överhuvudtaget kalla någon stat demokratisk innan FN:s deklaration om de universella mänskliga rättigheterna (1948). Även därefter krävs förstås att en stat faktiskt efterlever deklarationen för att kunna ses som demokratisk. I just Sveriges fall är diskriminering av etniska minoriteter som samer och finnar något som skulle utesluta Sverige från att vara fullt demokratiskt, åtminstone före 1999, då dessa minoriteter fick rätt att använda sina egna språk inom den statliga byråkratin. Än idag kvarstår problem med bristande jämställdhet mellan könen och diskriminering av invandrare. Dessa fenomen kan användas som argument för att Sverige inte alls är en fungerande demokrati.

Ännu en aspekt på demokratifrågan är den socialistiska kritiken av demokratin.  Denna kritik går ut på att privata intressen har för stor ekonomisk makt, och denna ekonomiska makt påverkar politiskt beslutsfattande. Därför kan vissa privatpersoner ha enormt indirekt inflytande på ett lands politik, t ex genom att hota att flytta sina företag utomlands om beskattningen är för hög. För att undvika sådana situationer vill socialister begränsa möjligheterna att koncentrera stora mängder ekonomisk makt hos en enskild person. Istället ska t ex ägandet av ett företag fördelas mellan alla företagets anställda. Denna tanke brukar kallas ekonomisk demokrati.

I modern tid har ännu ett problem med demokratin uppkommit. Det demokratiska systemet utgår ifrån nationalstaten, men under de senaste femtio åren har världens utveckling alltmer gått emot ett globaliserat nätverkssamhälle. Demokratiskt valda politiker får i ett sådant samhälle svårt att hävda sig emot internationellt baserade organisationer, exempelvis internationella företag. Kan demokrati fungera i en globaliserad värld? I så fall, kan den fortsätta vara baserad på de traditionella nationalstaterna, eller behöver dess grundvalar förändras med tiden?

Särskilda referenser

”Sweden reviewed under the UPR: varying degrees of praise and criticism” (International Service for Human Rights 25/8 2010) (http://www.ishr.ch/archive-upr/780-sweden-reviewed-under-the-upr-varying-degrees-of-praise-and-criticism-)

Andel röstberättigade 2009 har räknats fram utifrån följande statistik:

SCB:s befolkningsstatistik 1860-2010 ( http://www.scb.se/Pages/ProductTables____25795.aspx )

Röstberättigade till Europaparlamentsvalet 2009 ( http://www.scb.se/Pages/PressRelease____262470.aspx)

 

En reaktion på “Den svenska demokratin”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *