Etikettarkiv: historiebruk

Historiebruk i kultur

Ett centralt innehåll i Historia 2 a är följande:

 

  • Hur historia används inom olika kulturformer. Betydelsen av olika historiska teman inom olika genrer, till exempel film, litteratur och musik samt inom olika former av ungdomskultur.

 

Därför ägnas en del av denna kurs åt att du ska undersöka och analysera hur historia används (historiebruk) i någon kulturell produkt. Det kan vara t ex en skönlitterär bok, en spelfilm, en låttext eller ett spel (bräd- eller data).

Du väljer själv vad du ska undersöka. Samråd dock med läraren om ditt val.

Det första du behöver göra för uppgiften är att tillägna dig produkten ifråga. Alltså: läs boken, se filmen, lyssna på låten och läs låttexten, spela spelet.

Uppgiften innebär inte i första hand att du ska avslöja vad som är ”fel” i den kulturella användningen av historia. Däremot är det viktigt att fundera över vilka perspektiv som får företräde, vad som visas och vad som inte visas. I sådana resonemang kan det ofta visa sig att historiebruket leder till olika förenklingar, och det är viktigt att lyfta fram. Det innebär att du behöver jämföra med någon annan källa som är mer inriktad mot ett vetenskapligt historiebruk, t ex en lärobok eller en text skriven av en historiker.

Här finns allmän information om historiebruk

Historiebruk i skönlitteratur och spelfilm

Historiebruk i musik

Historiebruk i spel

Historiebruk i musik

Den här uppgiften går ut på att fundera över historiebruket i musik. Här nedan finns ett antal exempel på låtar med delvis historiskt innehåll. Din uppgift är att fundera över hur låtskrivaren har använt historia i låten.

Gör så här:

Lyssna på låten och läs texten. Besvara följande frågor:

Vilken historisk händelse/person handlar låten om?

Vad sägs om den historiska händelsen/personen?  Hur stämmer det överens med andra källor om samma händelse/person?

Vilka värderingar och vilken syn på historien verkar textskribenten ha, att döma av låttexten?

Hur och till vad används det historiska materialet? Vilka olika slags historiebruk är studieobjektet exempel på? Hur hade det kunnat användas annorlunda? Jämför med hur det beskrivs i någon annan text, t ex en lärobok eller en uppslagsbok.

Vad har detta historiebruk för betydelse för oss idag? Har musiken makt att påverka vårt sätt att tänka och handla i nuet och därmed påverka framtiden? Hur i så fall?

Se också Historiebruk

Låtarna här nedan är sorterade i “enkla” och “komplexa”. En enkel låt handlar om en enda historisk händelse, en komplex om flera. Det är min helt egna bedömning, och har inget med uppgiftens svårighetsgrad att göra. Din uppgift bedöms alltså inte efter vilken låt du analyserar, utan efter hur pass bra din analys är.

Enkla låtar

1916 av Motörhead

Text till 1916

Artikel om slaget vid Somme

Never Again av Disturbed

Text till Never Again

Sunday Bloody Sunday av U2

Text till Sunday Bloody Sunday

Sveriges Radio om den blodiga söndagen

Waterloo av ABBA

Text till Waterloo

Wikipedia, “Slaget vid Waterloo”

Die Mauer av Ebba Grön

Text till Die Mauer

“Berlinmuren” på kalla-kriget.se

Born in the USA av Bruce Springsteen

Text till Born in the USA

“Vietnamkriget” på kalla-kriget.se

Holy Mountains av System of a Down

Text till Holy Mountains

Wikipedia, “Aras river”

Levande historia, “Folkmordet 1915”

Hypnotize av System of a Down

Text till Hypnotize

Joe Olsson om massakern vid Himmelska fridens torg 1989

Keops Pyramid av Hoola Bandoola Band

Text till Keops Pyramid

America We Stand as One av Dennis Madalone

Text till America We Stand as One

Run to the Hills av Iron Maiden

Text till Run to the Hills

Broadsword av Jethro Tull

Text till Broadsword

Ett slag färgat rött av Sabaton

Text till Ett slag färgat rött

Artikel om slaget vid Fraustadt

40 to 1 av Sabaton

Text till 40 to 1

Wikipedia, “Battle of Wizna”

Komplexa låtar

Irish Ways and Irish Laws av Christy Moore

Text till Irish Ways and Irish Laws

Sympathy For The Devil av Rolling Stones

Text till Sympathy For the Devil

We Didn’t Start The Fire av Billy Joel

Text till We Didn’t Start the Fire

Revolution 1 av The Beatles

Text till Revolution 1

Kalla kriget av Blå Tåget

Text till Kalla Kriget

1900 av Stefan Sundström (obs: väldigt lång – två delar)

Text till 1900

With God on Our Side av Bob Dylan

Text till With God on Our Side

Jag har en spricka i läppen av Cornelis Vreeswijk

Text till Jag har en spricka i läppen

 

Historiebruk

I skolans historiekurser ingår det att man ska ta upp historiebruk. Här hittar du grundläggande information om det momentet.

Videopresentation:

Vad är historiebruk?

Historiebruk handlar om hur vi använder (brukar) historia i samhället för olika syften.  Studieområdet har vuxit fram just för att det finns så många olika skäl för att intressera sig för historia.

Historievetenskapen har ett vetenskapligt intresse, det vill säga att historiker ska försöka ta reda på vad som är sant om det förflutna (så gott det går). Men vanliga människor behöver inte intressera sig för det, utan kan använda historia på andra sätt. Historiebruk handlar just om att analysera hur människor använder historia. Det centrala är inte om historia används på ”rätt” sätt, utan snarare att se hur det används och vad användningen fyller för funktioner.

 Olika sorters historiebruk

Här följer några olika sorters historiebruk. Flera olika sorters historiebruk kan förstås förekomma samtidigt.

Vetenskapligt historiebruk: Det här är det som historievetenskapen ska arbeta med. Akademiska historiker arbetar med att försöka ta reda på ”vad som faktiskt hände” i den mån det går. Det vetenskapliga historiebruket innefattar källkritik, försök att göra rimliga rekonstruktioner och tolkningar av det förflutna, och en villighet att andra på sin uppfattning om det kommer ny information som gör att tidigare vetskap visar sig tveksam.  Det vetenskapliga historiebrukets funktioner är dels att försöka fastställa en sanning, dels att granska, ifrågasätta och omtolka etablerade fakta. De som framför allt använder historia på detta sätt är professionella historiker, men även populärhistoriker och historielärare använder det (förhoppningsvis).

Existentiellt historiebruk: Historia kan användas för att förstärka en identitet, t ex en nationstillhörighet eller etnicitet. Sådant historiebruk kallas existentiellt. Tydliga exempel på existentiellt historiebruk är att många judar ser Förintelsen som central för deras identitet som judar, eller att många armenier ser de osmanska massakrerna av armenier 1915 som viktiga för att förstå armenierna som grupp. Det existentiella historiebruket blir ofta tydligast när det handlar just om historiska övergrepp mot folkgrupper: dessa erfarenheter svetsar samman den utsatta folkgruppen ännu mer.

Moraliskt historiebruk: Det moraliska historiebruket handlar om att granska och kritisera, och lyfta fram begångna orättvisor och utsatta grupper. Funktionen är att ifrågasätta vissa versioner av historia och belysa andra, ofta med målet att återupprätta någon eller några som drabbats av orättvisor. Syftet kan också vara att kritisera den som man uppfattar har makten i samhället. Ett bra exempel på moraliskt historiebruk är när journalisten Maciej Zaremba i slutet av 1990-talet lyfte fram den svenska statens steriliseringspolitik 1934-75 under beteckningen ”tvångssteriliseringar”. Zaremba kritiserade  Sverige för att ha genomfört dessa grymma ingrepp och för att ha tystat ned informationen om dem. Hans artiklar inledde en debatt som fick till följd att de som utsatts för steriliseringar fick skadestånd av svenska staten.

Ideologiskt historiebruk: Ideologiskt historiebruk går ut på att man lyfter fram historia som stärker eller legitimerar den ideologi man själv står för, eller kritiserar och ifrågasätter andras ideologi. Funktionen är att legitimera den egna ideologin eller de beslut man fattat, eller att ifrågasätta motståndares beslut. Ideologiskt historiebruk är väldigt vanligt. Ett enkelt exempel är hur den politiska vänstern brukar lyfta fram USA som ett imperialistiskt land som krigat i världen utifrån vinstintresse, medan den politiska högern istället framställer USA som ett land som krigat för att skydda människors frihet och för att etablera demokrati.

Politiskt-pedagogiskt historiebruk:  Det politisk-pedagogiska historiebruket handlar om att jämföra historiska händelser med nutiden. Politiskt gör en sådan jämförelse för att legitimera eller kritisera beslut. I västerländsk politik är det ofta populärt att jämföra med Hitler. Det gjorde USA:s president  George W Bush 2003, å han likställde Iraks diktator Saddam Hussein med Hitler, för att legitimera USA:s invasion av Irak och försöka få internationellt stöd för den. Ett annat exempel är att likställa EU med Hitlers Tredje rike. Med en sådan jämförelse vill man markera att Sverige inte bör vara med i EU. Den här typen av jämförelser kan också användas i pedagogiskt (undervisande) syfte, för att vi ska lära oss att fatta beslut utifrån historiskt ”likadana” situationer som vi befinner oss i nu. Det typiska för politisk-pedagogiskt historiebruk är att likheterna mellan historia och nutid överbetonas, och man fäster inte så stor vikt vid skillnaderna.

Kommersiellt historiebruk: Det här handlar om att använda historia för att sälja produkter. Det mest uppenbara exemplet är att sälja turistsouvenirer med historisk anknytning, t ex plastversioner av vikingahjälmar. Men även bruk av historia i film och dataspel kan klassas som kommersiellt: människor lockas av möjligheten att få uppleva det förflutna på ett lättillgängligt och engagerande sätt, och köper dataspelet/biljetter till filmen.

 Icke-bruk av historia: Att inte använda historia, även om det är motiverat, kan klassas som ett ”icke-bruk” av historia. Icke-bruket är en slags specialvariant av ideologiskt historiebruk, men man väljer att inte använda historia för att legitimera sitt samhälle eller sin ideologi, kanske för att det finns för stora problem med den faktiska historien. I Sverige på 1960- och 70-talen var det här ett vanligt historiebruk inom den socialdemokratiska ledningen: Sveriges historia sågs som mörk och dyster, och därför vill man inte koppla ihop den moderna staten med historien. Istället betonade man framtiden. Ett annat exempel är att skolundervisningen i många afrikanska stater inte tar upp Afrikas historia före imperialismen i slutet av 1800-talet. Anledningen är att de moderna afrikanska staterna bygger på imperialismens uppdelning av Afrika i kolonier. Att då ta upp vilka grupper och stater som existerade tidigare skulle kunna hota statens sammanhållning.

Diskussionsfråga: Vilka olika slags historiebruk finns i skolan? I den kurs du läser och i det undervisningsmaterial (t ex lärobok) som används?

 

Hur gör man en historiebruksundersökning?

För att undersöka historiebruk behöver du för det första något att undersöka (ett studieobjekt). Det enda kravet är att det på något sätt tar upp historia. Det kan handla om en lärobok i historia, en staty, ett dataspel, en film, en utställning eller något liknande.

Sedan behöver du fundera över några olika grundläggande frågor, t ex dessa:

Vilken historisk händelse/person handlar studieobjektet om?

Vad sägs om den historiska händelsen/personen? Hur stämmer det överens med andra källor om samma händelse/person?

Hur värderas händelsen/personen av den som gjort studieobjektet?

Hur och till vad används det historiska materialet? Vilka olika slags historiebruk är studieobjektet exempel på? Hur hade det kunnat användas annorlunda?

Vad har detta historiebruk för betydelse för oss idag?

Som du kanske märker stämmer dessa frågor ganska väl överens med de källkritiska frågorna. Det är inte så konstigt: för att kunna fundera över hur historia används behöver vi också fundera över vad det är för slags historiska fakta som presenteras och i vilken mån de stämmer. Skillnaden är att historiebruk mer handlar om vilken funktion användningen av historia har.

Uppgift (Historia 1b): Perspektiv på andra världskriget

Uppgift: Historiebruk i musik

Referenser

Klas-Göran Karlsson, ”Historiedidaktik: begrepp, teori och analys” i Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red), Historien är nu. En introduktion till historiedidaktiken (Studentlitteratur 2004).