Den industriella revolutionen

I slutet av 1700-talet påbörjades en av historiens mest genomgripande förändringar av världen. Denna förändring hade sitt ursprung i Storbritannien och brukar kallas den industriella revolutionen. Den innebar att samhällsekonomin förändrades i grunden: de stater som industrialiserades slutade ha en jordbruksbaserad ekonomi, utan övergick till en ekonomi baserad på storskalig industriproduktion. Det här avsnittet tar upp hur revolutionen skedde och vilka konsekvenserna blev.

Presentation del 1: orsaker

Ladda ner powerpointen

Presentation del 2: följder

Ladda ner powerpointen

Vad, var och när?

Det som kännetecknar den industriella produktionen är att den huvudsakligen utnyttjar mekanisk kraft, inte muskelkraft. Industriell produktion är ofta också koncentrerad till fabriker. Den mekaniserade fabriksproduktionen leder till att det är relativt billigt att masstillverka varor.

Som nämndes tidigare uppkom den första industrialiseringen i Storbritannien på 1780-talet. Så småningom började industrialiseringen spridas till länderna utanför Storbritannien. På 1830-talet kom industrialiseringen till Väst- och Centraleuropa (främst Frankrike, Preussen och Belgien) och till USA. Den tredje fasen i industrialiseringens spridning började på 1870-talet, då den spreds till regioner som Skandinavien, Ryssland, Japan och Indien. Även därefter har industriell produktion fortsatt att uppstå i fler och fler länder.

Fabrik i Ilmenau i Tyskland

Varför blev det en industriell revolution?

Det kanske är självklart om man tänker efter, men det är ändå viktigt att påpeka att den industriella revolutionen inte var planerad, utan växte fram gradvis. Det råkade vara så att just i Storbritannien förelåg ett antal omständigheter som gynnade utvecklingen av en industriell ekonomi.

Det var flera saker som krävdes för att en industriell ekonomi skulle kunna utvecklas. För det första behövdes idéer och teknisk kunskap för att kunna uppfinna och utveckla maskiner som kunde ta över arbetet. För det andra behövdes kapital, dvs pengar för att investera i nya maskiner och fabriker. Dessutom krävdes råvaror, dels lämpligt bränsle till maskinerna och dels material för det som maskinerna skulle producera. Och så behövdes det människor som arbetade med att sköta maskinerna och se till att råvarorna gjordes tillgängliga.

Bortsett från dessa saker spelade ytterligare två faktorer roll: det måste finnas en marknad för produkterna, dvs människor som kunde och ville köpa de producerade varorna. Och så måste det finnas kommunikationer, alltså transportmöjligheter, för att föra råvarorna till fabrikerna och de färdiga produkterna till marknaderna.

Storbritannien var ett samhälle som under lång tid dominerats av medelklassens kommersiella intressen. Samhället var därmed relativt öppet för nya tekniska idéer, och det liberala kapitalistiska konkurrenstänkandet ökade benägenheten att testa nya, potentiellt lönsamma, uppfinningar. Storbritannien hade också ett utvecklat bankväsende med möjlighet att låna pengar för att investera i nya tekniker.

Genom sin kontroll över världshaven hade Storbritannien flera fördelar. Hon hade en stor handelsflotta för att transportera varor. De brittiska kolonierna i först Amerika, sedan Indien, gav tillgång till billig, slavproducerad bomull, som blev en av de viktiga råvarorna i den tidiga industrin. Hemma i Storbritannien fanns en förhållandevis stor och välmående medelklass som kunde köpa de varor som den tidiga industrin producerade. Britterna kunde också nå alla marknader i hela världen för att sälja sina varor.

En stor del av förklaringen till att Storbritannien industrialiserades först ligger alltså i att landet var den dominerande ekonomiska makten i världen vid denna tid.  Men en del faktorer i hemlandet påverkade också utvecklingen mot industrialisering. En sådan faktor var ganska slumpartad: i Storbritannien råkade det finnas stora mängder stenkol, som blev det viktigaste bränslet under den tidiga industrialiseringen.

Kol var det viktigaste bränslet i den tidiga industrialiseringen

En annan faktor var att det brittiska jordbruket utvecklades och effektiviserades mycket kraftigt under andra hälften av 1700-talet. Jordbruket blev så mycket effektivare att det förmådde producera mer mat med mycket färre arbetare. Därför blev många jordbrukare arbetslösa, samtidigt som befolkningen fortsatte att öka. Dessa människor blev arbetskraft i de nya industrierna.

Industrins utveckling

Ända sedan 1300-talet hade produktion av tyg och kläder varit en av grundbultarna i Englands ekonomi. Det var också inom tygproduktionen som de första stegen mot en industrialisering togs under sent 1700-tal. Olika driftiga företagare började testa och använda olika maskiner som ökade textilproduktionen. När en industrialisering väl påbörjats så skyndade själva tekniken på en snabbare vidareutveckling. En av de första industrimaskinerna var en spinnmaskin, som spann bomull till garn. Detta ökade produktionen av garn kraftigt. Men det tog fortfarande lång tid av väva garnet till tyg. Därför uppfanns den mekaniska vävstolen, vilket ökade produktionen av tyg. För att undvika att tyget samlades på hög utvecklades nu symaskinen. Och så vidare.

Redan innan textilindustrin kom igång hade ångmaskinen utvecklats. Den kopplades ihop med de nya maskinerna, och därmed var industriåldern född på allvar. Ångmaskinerna använde framför allt kol som bränsle. Tillverkning av industrivaror började alltmer koncentreras till lämpliga orter, industristäder. Ett bra tidigt exempel på en industristad är den engelska staden Manchester.

Ångmaskin

Så småningom spreds industritillverkningen till andra områden. En av de viktigaste utvecklingsområden var kommunikationer och transportmedel. Järnvägen kom att bli nästan synonym med själva industrialiseringen, men ångbåtar var minst lika viktiga. Senare under 1800-talet kom telegrafen och telefonen, vilka möjliggjorde blixtsnabb kommunikation över hela världen.

Den kraftiga industriella utvecklingen ledde till ännu större krav på råvaror. På 1870-talet utvecklades stål, som blev ett mycket viktigt inslag i nästa generations industrimaskiner. När de första bilarna kom med förbränningsmotorn på 1890-taket ökade efterfrågan på olja och gummi.

Ångdrivna tåg blev den främsta symbolen för industrialisering

Vad fick den industriella revolutionen för konsekvenser?

Den industriella revolutionen förändrade på ett grundläggande sätt hur vi människor lever. Konsekvenserna av denna förändring skulle kunna diskuteras hur länge som helst. Här följer ett försök att överblicka de viktigaste konsekvenserna.

Arbetarklassen och socialismen

De sociala följderna av industrialiseringen var omfattande. En ny samhällsklass, arbetarklassen, uppkom. Arbetarna var de som tog arbete i fabrikerna. På landsbygden blev de återstående bönderna en del av medelklassen, medan de som arbetade på böndernas gårdar blev landsbygdens arbetarklass.

I början fanns inga lagar som reglerade arbetstider och arbetsvillkor i industrierna. Samtidigt fanns en stor tillgång på arbetskraft, eftersom folk hela tiden flyttade in till städerna. Därför kunde industriägarna ställa nästan vilka krav som helst på arbetarna. Helgdagar, arbetstider och minimilöner existerade inte. Arbetarna inhystes gärna i smutsiga, ohygieniska baracker i anslutning till fabriksbyggnaden. Om du som arbetade blev sjuk, skadad eller gravid blev du av med jobbet.  Följden av detta var att fattigdom och misär bredde ut sig över arbetarklassen. Arbetarna blev allt mer desperata.

En som uppmärksammade arbetarklassens situation var den tyska filosofen Karl Marx. Han såg arbetarklassens misär med egna ögon, och formulerade därefter sin egen form av socialism, marxismen. Marx menade att kampen om resurser mellan samhällsklasserna alltid slutade i revolution, då en samhällsklass tog över och blev dominerande. Precis som medelklassen hade blivit dominerande genom franska revolutionen förutspådde Marx en framtida revolution, då arbetarklassen skulle gripa makten.

Den marxistiska idén om revolution blev en ledstjärna för arbetarna, som började organisera sig mer och mer under 1800-talet. De marxistiska, ”kommunistiska”, arbetarorganisationerna hotade att störta de rådande makthavarna, som försökte bekämpa marxismen på olika sätt. Ett sätt var att förfölja, fängsla och utvisa kommunister och socialister. Ett annat sätt var att genomföra reformer för att förbättra omständigheterna för arbetarna, så att de inte skulle vara lika benägna att göra revolution. Ett land som intog den första attityden och förföljde alla socialister var Ryssland, där tsarens envälde upprätthölls under hela 1800-talet. Ett land som istället följde den andra vägen var Tyskland, som genomdrev en omfattande sociallagstiftning, med socialförsäkringar, minimilön, pensionsålder och åtta timmars arbetsdag. Ytterligare en reaktion från staten var att utnyttja nationalismen för att få arbetarna att förbli lojala.

De flesta staterna valde att följa den tyska modellen med nationalism och sociallagstiftning. Därmed ökade arbetarnas levnadsstandard. I slutet av 1800-talet var arbetarnas levnadsvillkor i industrisamhället bättre än de hade varit för de fattigaste i det förindustriella samhället.

Ytterligare en följd av reformerna var att socialismen splittrades i flera delar. De som höll fast vid Marx tanke om revolution kom att kallas kommunister. Många socialister menade dock att utvecklingen hade visat att Marx hade fel just angående revolutionens nödvändighet. Istället kunde en utjämning av klasskillnaderna ske genom att socialisterna förhandlade med de liberala enligt politikens villkor. Dessa socialister kom att kallas för socialdemokrater.

En utbrytargrupp ur socialismen var anarkismen. Anarkisterna kritiserade socialisternas idé om en stark stat, och menade att staten i sig var roten till det onda. Därför måste staten och varje form av permanent organisation överges. De tidiga anarkisterna verkade genom att utföra attentat mot framstående politiker och statsmän. På så sätt hoppades de att få folket att sätta igång en revolution.

Familjebilden förändras

I jordbrukssamhället hade familjen varit samhällets viktigaste byggsten. Som individ fick du din sociala trygghet av ditt medlemskap i storfamiljen, dvs inte bara dina föräldrar och syskon, utan även far- och morbröder, kusiner osv. Men med industrialiseringen bröts den gamla storfamiljens sociala nätverk sönder, eftersom de unga flyttade till städerna för att få arbete. Innan industrialiseringen bodde 90% av ett lands befolkning på landsbygden. När ett land industrialiserats var förhållandet det omvända, ungefär 90% bodde i städer.

I städerna fanns normalt inget släktnätverk att söka trygghet i, utan individen var utlämnad åt sig själv. Det betydde att människor kunde bilda familj som de själva ville. Många levde i relationer utan att vara gifta. Detta stred mot dåtidens kristna moral, och skapade också en del juridiska problem, eftersom all lagstiftning byggde på att människor skulle vara gifta. Staten och kyrkan lyfte därför fram kärnfamiljen (föräldrar och barn) som den nya tidens eftersträvansvärda ideal.

London i slutet av 1800-talet

Verkligheten såg dock inte ut som idealet. Många levde som sagt i förhållanden utan att vara gifta. Allt eftersom män och kvinnor fick fler juridiska rättigheter blev sådana levnadssätt lättare rent praktiskt också. Industrisamhällets byggsten var inte storfamiljen, inte heller kärnfamiljen, utan snarare individen.

Ett praktiskt problem med storfamiljens försvinnande var att människor som blev av med jobbet, blev sjuka eller liknande inte hade någon som tog hand om dem. Statens åtgärd blev den tidigare nämnda sociallagstiftningen, med försäkringar och pensionssystem.

Kvinnorörelsen

På sätt och vis var den tidiga industrikapitalismen mycket jämställd: industriägaren brydde sig inte om ifall hans arbetare var män, kvinnor eller barn, så länge arbetet gjordes. Ofta kunde fabriksägarna till och med föredra kvinnor och barn som arbetskraft, eftersom de arbetade för lägre löner. Med tiden kom det lagstiftning som förbjöd barnarbete, men kvinnorna blev kvar ute i arbetslivet.

Den arbetande kvinnans tillvaro var ännu värre än mannens. För det första fick hon lägre lön bara för att hon var kvinna. Det motiverades dels med att kvinnor inte kunde göra lika tungt arbete som män, dels med att det var mannen om skulle försörja familjen, så kvinnans lön var en bonus. De tidiga fackföreningarna motverkade kvinnoarbete överhuvudtaget, eftersom kvinnorna konkurrerade med män om anställningarna. Dessutom hade kvinnan svårt att få ut sin lön, eftersom hon var omyndig och saknade äganderätt: lönen gick till hennes make eller närmaste manliga släkting.

Sammantaget byggde alltså reglerna på att kvinnan skulle vara gift och helst inte arbeta i samma områden som mannen. Men så såg inte verkligheten ut. Industriägarna plockade in kvinnorna varhelst det var möjligt. Kvinnorna fick ofta göra det tyngsta jobbet, trots den utbredda föreställningen att de inte skulle klara det. Många kvinnor var inte gifta, utan var ensamstående föräldrar. Dessa kvinnor hamnade i en juridisk gråzon.

Kvinnlig gruvarbetare

När kvinnorna blev medvetna om sin utsatta situation började de organisera sig och kräva att få samma rättigheter som männen. Kvinnorörelsen, som den kallades, hävdade att kvinnor måste få del av de universella mänskliga rättigheterna. Argument fick rörelsen från upplysningsfilosofer som Mary Wollstonecraft. Därmed uppstod feminismen. Den ursprungliga feminismen brukar kallas likhetsfeminism. Den hävdar att män och kvinnor ska ha samma rättigheter, eftersom det inte existerar någon skillnad i intellektuell förmåga mellan könen.

Precis som socialismen hotade kvinnorörelsens krav de traditionella makthavarna, som helst inte ville dela med sig av makten. De feministiska argumenten bemöttes av forskare som menade sig ha bevis för att de fysiologiska skillnaderna mellan män och kvinnor hade en mental motsvarighet. Enligt dessa forskare var kvinnor av naturen irrationella och därför olämpliga att fatta politiska beslut. Forskningen stödde sig främst på upptäckten av könscellerna (det mänskliga ägget observerades första gången 1829).

Vid den här tiden var det svårt att motbevisa de här resonemangen, så kvinnorörelsen tvingades anta en annan strategi. Den formulerade särartsfeminismen. Särartsfeminismen höll med om att det fanns skillnader i hur män och kvinnor tänker, men menade att det kvinnliga moderliga tänkandet behövdes i politiken för att komplettera och dämpa männens aggressivitet.

Genom särartsfeminismen kunde kvinnorörelsen kämpa vidare under 1800-talet. Staten började också av nödtvång genomföra reformer som gav kvinnor fler rättigheter.

Tid och transporter

Industrialiseringen förändrade också hur vi arbetar. I jordbrukssamhället följde man naturens tider: man gick upp vid soluppgången och lade sig vid solnedgången, man jobbade mer under sommarhalvåret än under vinterhalvåret. Men i industrivärlden skulle man arbeta lika mycket hela tiden, för att fabriken skulle producera ungefär lika mycket hela tiden. Därför infördes gemensam tidsberäkning, så att alla skulle vara på arbetet vid samma tidpunkt.

Idén om en gemensam tid var också viktig för att få transporter och kommunikationer att fungera. Med järnvägen blev det säkrare och gick snabbare att resa över land än någonsin tidigare. Människor började kunna förflytta sig mellan länder utan några större problem, och med de stora ångbåtarna kunde man resa över världshaven utan några större problem. För medelklassen blev turism en viktig ny sysselsättning tack vare transporterna.

Militär styrka och konkurrens

De stater som industrialiserades såg naturligtvis också till att industrialisera produktionen av krigsmateriel, vilket gjorde att industriländernas militära styrka blev mångdubbelt större. Järnvägar och ångbåtar gav dessutom möjlighet att snabbt förflytta stora mängder soldater över långa avstånd. De icke-industrialiserade staterna blev därmed ett lätt byte för en aggressiv industrination.

Pansarklädda ångbåtar kom att dominera världshaven

Industriländerna konkurrerade med varandra om att lägga beslag på strategiska råvaror (kol, järn, gummi, olja) och marknader för att sälja sina produkter. Eftersom icke-industrialiserade länder hade svårt att göra motstånd mot industriländerna började industriländerna attackera, ockupera och kolonisera de svagare länderna. Detta kom att kallas imperialismen (mer om det i nästa avsnitt).

Befolkningsökning och miljöförstöring

De långsiktigt viktigaste konsekvenserna av den industriella revolutionen var hur den påverkade miljön och den mänskliga befolkningsökningen. Industrialiseringen byggde på bruket av fossila bränslen (kol, olja) för att få produktionen att fungera. Detta ledde i förlängningen till två problem.

För det första leder bruket av fossila bränslen till en omfattande nedsmutsning och miljöförstöring. Även de industriella metoderna för att bryta malm är mycket skadliga för miljön. Dessutom ökade effektiviteten så mycket att stora skogar började avverkas utan att något ersatte dem. Sammantaget innebar detta att människorna började förstöra miljön i en större omfattning än någonsin tidigare.

För det andra är fossila bränslen icke förnyelsebara resurser, som med tiden kommer att ta slut. Hela den industriella ekonomin bygger dock på att dessa resurser finns. Försök har gjorts för att hitta alternativa, förnyelsebara energikällor, men hittills har inga sådana alternativ ersatt de fossila bränslena.

Miljöproblemet blir extra oroande när det kopplas till den åtföljande befolkningsökningen. När jordbruket mekaniserades ökade matproduktionen betydligt, vilket medförde en befokningsexplosion. Denna befolkningsökning späddes på ytterligare när den medicinska vetenskapen utvecklades och fick bukt med många av mänsklighetens svåraste sjukdomar.

Industriålderns befolkningsexplosion var, och är, oerhörd. Omkring år 1800 fanns ungefär en miljard människor i världen. År 2000 fanns 6 miljarder människor i världen.

Kombinationen av befolkningsökning och miljöförstöring är oroväckande. Vi blir fler och fler, samtidigt som miljön tar mer och mer stryk, och de fossila bränslen vår matproduktion bygger på kommer att ta slut.

 

Referenser

Den industriella revolutionen beskrivs i många historiska översiktsverk. Jag har huvudsakligen utgått ifrån McKay/Hill/Buckler, A History of World Societies (Houghton Mifflin 1992), samt Eric J. Hobsbawm, Revolutionens tidsålder (Rabén Prisma 1997). För en fördjupad diskussion om industrialiseringens konsekvenser och hur den framstår i globalt perspektiv har jag använt Robert B Marks, Den moderna världens ursprung (Arkiv förlag 2004). Intressanta perspektiv på denna fråga finns också i McNeill & McNeill, Mänskliga nätverk (SNS förlag 2006).

43 reaktion på “Den industriella revolutionen”

  1. varför tog den industriella revolutionen sin början i england????? måste ha hjälp till histora arbetet

    Mvh /myarlie 🙂

    1. Därför att det fanns rätt förut sättningar i England (kapital, arbetskraft, naturresurser, teknik, samhällsorganisationer och utbildning.

  2. Den här sidan är superbra! Texten är bra skriven, men samtidigt enkelt och att man kan lyssna tex är en bra bonus! Konsekvenserna är väldigt bra! Den här sidan hjälpte mig väldigt mycket i mitt historia arbete!

  3. Din video hjälpte mig verkligen i mitt arbete om industriella revolutionen! Tack så jättemycket! 😀 Du tar upp allt som är viktigt på en och samma ställe så man måste inte kolla på några andra hemsidor för att hitta mer fakta. Allt finns här:)
    Men vart får du all information ifrån? Kan du allt i huvudet? :O

    1. Det är nog bra att kolla andra källor också, och inte bara förlita dig på en. Jag kan de stora dragen i huvudet, men informationen har jag fått från olika böcker, ibland hemsidor. Kolla referenserna i slutet av artikeln, och lycka till med arbetet!

  4. Hej! Jag försöker hitta hur samhället såg ut innan den industriella revolutionen uppstod men jag hittar ingen bra beskrivning på det någonstans, skulle du möjligtvis kunna beskriva det? 🙂

    1. Hej! Tack för erbjudandet, men jag tar inte emot donationer. Om du vill donera, ge till någon hjälporganisation.

  5. Fick A på mitt arbete om industriella revolutionen tack vare hemsidan. Fortsätt med det goda arbetet. 🙂 Du är bäst!

  6. Hej!
    Under Amerikanska revolutionen blev människorna naiva och optimistiska p.g.a den snabba industrialiseringen och liberalismens uppkomst m.m, men trots att industrins utveckling resulterade i stora klasskillnader (arbete under slavliknande förhållanden osv) fortsatte människorna med att vara så positivt inställda. Vet du varför det var så?
    Även varför människorna runt om i världen var så optimistiska och naiva skulle vara till stor hjälp
    Mvh/ Julia 🙂

    1. Jag hänger inte riktigt med. Om människor blev optimistiska av den amerikanska revolutionen borde det bero på just liberalismen, knappast industrialiseringen, eftersom den amerikanska revolutionen skedde 1776-83, medan USA industrialiserades först under 1800-talet.

      Jag håller inte med om att alla människor var så optimistiska under industrialiseringen. Vissa var säkert det, medan andra inte var det. Ett exempel på en som inte var så optimistisk till utvecklingen var t ex den tyska filosofen Karl Marx, som snarare kritiserade utvecklingen. Sedan fanns det förstås folk som inte höll med honom. De som hamnade på toppen i klassamhället kan mycket väl ha tyckt (och tycka) att det är bra med stora klasskillnader, så länge de själva tjänar på skillnaderna. Även den som missgynnas av klasskillnaderna kan anse systemet vara hoppfullt, eftersom det teoretiskt sett finns en möjlighet att göra karriär, och stiga upp från underklassen till överklassen. Tidigare hade det varit ståndssamhälle i Europa, och då hade de möjligheterna nästan inte alls funnits.

      Som du ser håller jag inte med om att alla människor var optimistiska och naiva. Vissa var det, andra inte. Orsakerna till deras respektiver ställningstagande varierade förmodligen. Fråga lite olika personer runtom dig hur de ser på samhället idag och varför de tycker som de gör så kan du kanske få en uppfattning om varför olika människor tänker som de gör.

      1. Vi har fått i uppgift att skriva om varför 1800-talets människor var så optimistiska och naiva och hade uppfattningen om att nästan allting inom de flesta områden bara blev bättre och bättre. Var det några speciella händelser som ägde rum runt om i världen i början på 1800-talet som kan ha bidragit till att människorna fick den synen? (tex Wienkongressen)

  7. Varför var det ändå väldigt många som flyttade från landet till städerna. Vad kan de ha haft för anledningar?

    1. För att maskinerna de uppfann ersatte handarbete och de blev därför tvungna att flytta in till städerna för att jobba i fabriker.

  8. Hej! jag fick i en fördjupningsuppgift att svara på denna fråga, ”Varför inleddes den industriella revolutionen just i England och just i slutet av 1700-talet? Jämför med förutsättningarna i Sverige. Nyckelord: stångjärn, kol, bomull.”
    tacksam för hjälp 🙂

  9. Hej! Jag försöker hitta hur samhället såg ut innan den industriella revolutionen uppstod men jag hittar ingen bra beskrivning på det någonstans, skulle du möjligtvis kunna beskriva det?

  10. Super bra beskrivningar, ska skicka in min historieuppstats snart. Jag säger hur det går. Ännu en gång super bra jobbat med dina grymma beskrivningar 🙂

  11. Bra beskrivningar 🙂 ska snart skicka in min uppsats om den industriellarevulotionen. Jag går i 8:an och hoppas på minst ett B. Du har hjälpt mig jätte mycket tack så jätte jätte mycket :::))))

  12. hej joakim jag har lite frågor om den industriella revolutionen om du skulle vilja svara på dom. tack på förhand 🙂

    1. vad menas med en industriella revolutionen?
    2. två förändringar inom jordbruket under 1700-talet och 1800-talet?
    3. Det tillverkas fler jordbruksprodukter, vad innebär det?
    4. varför var ångmaskinen en viktig uppfinning? vad användes ångmaskinen till?
    5. varför krävdes ökade och snabbare kommunikationer under denna tid och hur löste man det?

    jag har lyssnat på dina videosar och läst all text men jag har det svårt i skolan och förstår inte för behöver lättare text 🙂

  13. Hej! Riktigt bra sida men behöver info om hur kvinnors rättigheter var före, under och efter den Industriella Revolutionen. Skulle varit snällt om jag kunde få tips på hemsidor eller om någon skulle vilja ge info om det. Tack på förhand

  14. Vilken betydelse har den industriella revolutionen haft för vår nutid och hur kan den påverka vår framtid?

    1. Industriella revolutionen är egentligen anledningen till miljöhotet idag:) Och ja, bilar, fabriker, fossila bränslen osv började ju här. Det skapade dessutom stora skillnader mellan industrialiserade länder och u-länder, som man ser än idag.

  15. Hej jag behöver hjälp med en fråga som du inte verkade ta upp i videon eller i texten, På vilket sätt kan liberalismen sägas vara en orsak till industrialismens genombrott?

  16. Hej. Är väldigt intresserad av dessa tidsperioder och nu är det så att jag fått en slutuppgift i historia om just detta. Tänkte därför fråga om du har några konkreta exempel på samband mellan den industriella revolutionen och det första (andra) världskriget?

  17. Hej jag måste svara på denna svåra och bredda fråga!
    ” Vilka viktiga långsiktiga förändringar har skett i barns liv i ett historiskt perspektiv.
    Jag måste fokusera på barns förvärvsarbete, och hur detta motiverades, förändrades, kritiserades och till slut avskaffades, . Jag måste även reflektera kring vilken roll kön och klass spelade för hur olika barndomar kom att gestalta sig”.
    Hoppas du kan hjälpa mig

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *