Den franska revolutionen

Videopresentation del 1:

Ladda ner powerpointen här

Del 2:

Ladda ner powerpointen här

Under 1780-talet spred sig den revolutionära yran till Europa. Revolutioner utbröt på flera håll, bland annat i Polen och Nederländerna. Men den mest kända och inflytelserika blev revolutionen i Frankrike 1789.

Stormningen av Bastiljen, 14 juli 1789

Varför blev det revolution i Frankrike?
Det fanns ett antal bakomliggande faktorer som möjliggjorde en revolution i Frankrike. För det första var landet ett envälde, där kungen (vid denna tid Ludvig XVI) styrde utan att behöva rådfråga någon. Det fanns en riksdag, men den hade inte sammankallats sedan år 1614.  Viktiga grupper i samhället, som adeln och borgarna, ville gärna ha mer politiskt inflytande.

Enväldet med dess starka centralmakt blev väldigt beroende av den enskilda kungens personlighet. Det visade sig att Ludvig XVI var en ganska svag och obeslutsam monark som fattade en del dåliga beslut. Det hela förvärrades av att hans fru, Marie Antoinette, förde ett skandalomsusat lyxliv som retade upp det franska folket.

Marie Antoinette

Frankrike var fortfarande ett ståndssamhälle, där adel och präster hade medfödda privilegier som t ex skattefrihet. Det ”tredje ståndet” bestod av både borgare och bönder, och den belästa, rika och ambitiösa borgarklassen ville få mer inflytande i samhället (och ville helst inte klumpas ihop med bönderna). Borgarna inspirerades av Upplysningsidéerna.

Ytterligare en viktig bakomliggande faktor var att andra revolutioner hade skett. De franska borgarna kunde peka på både England och Nederländerna som grannstater där borgarna hade mer inflytande, och USA:s framgångsrika självständighetskrig gjorde frågan ännu mer aktuell.

I själva verket var USA:s frihetskrig också en viktig direkt faktor till att revolution utbröt även i Frankrike. Frankrike ingrep i kriget emot Storbritannien, och bidrog därmed till att säkra USA:s självständighet, men led svåra militära förluster som kostade mycket att ersätta. Dessutom kom den franska expeditionsstyrkan i USA tillbaka efter kriget och kunde berätta för alla om amerikanarnas frihetskamp.

Detta betydde att Frankrikes statskassa var tom på 1780-talet, och i slutet av årtiondet kom några dåliga år då skördarna slog fel. Med missväxten hotades landet av omfattande svält, och matpriserna i städerna sköt i höjden. Eftersom statskassan var tom kunde kungen inte skjuta till egna pengar, och staten var redan belånad till sin fulla kreditgräns. Det enda som återstod var att öka beskattningen för att få in pengar som kunde användas för att importera mat från andra länder.

Den nya beskattningen kunde dock knappast läggas på folket i stort: de var redan utarmade av missväxten, så ökad beskattning på dem skulle bara förvärra läget för dem utan att ge staten mer pengar. Enda lösningen var att lägga en extraskatt på frälsestånden, alltså adel och präster. Detta bröt dock mot deras urgamla rättigheter, och kunde ärför inte göras utan att sammankalla riksdagen.

Revolutionens första skede
När kungen i desperation sammankallade ståndsriksdagen för första gången sedan 1614 kollapsade hans enväldiga makt. Sammankallandet signalerade att kungen var oförmögen att styra landet på egen hand. Men hur skulle landet styras?

Den riksdag som samlades sommaren 1789 skulle egentligen diskutera kungens nya skatteförslag, men började istället diskutera hur landet skulle styras. Representanterna för tredje ståndet, tillsammans med ett antal ledamöter för de två andra stånden, vägrade acceptera den traditionella ståndsriksdagen och bildade istället en egen församling, nationalförsamlingen, där varje ledamot hade en röst. Kungen reagerade mycket negativt på detta och upplöste nationalförsamlingen med arméns hjälp.

Händelseförloppet utvecklades nu bortom all kontroll. Rykten om nationalförsamlingens upplösning spreds över landet, och på landsbygden började desperata bönder att göra uppror. Ännu värre var det i städerna, där radikala intellektuella, ”sansculotter” uppmanade stadsborna att revoltera mot kungen och kräva att nationalförsamlingen återinsattes. Det hela kulminerade i att Paris befolkning revolterade och grep makten i sin egen stad. Den kungliga fästningen Bastiljen erövrades och dess garnison dödades av den uppretade folkmassan.

Kungen skickade nu militära styrkor för att kväsa upproret i Paris, men nu började även armén bli opålitlig. Upplysningsidéer och missnöje hade spritt sig även bland soldaterna, och flera av dem var inte längre beredda att skjuta på sina landsmän. När armén tvekade vacklade kungens beslutsamhet, och han gav efter för Parisupprorets krav.

I och med detta gav kungen definitivt upp maktkampen. Nationalförsamlingen återinsattes och skapade en ny konstitution för Frankrike. Kungamakten behölls, men begränsades enligt lag. Konstitutionen inspirerades av den amerikanska, och byggde också på ett accepterande av människors universella fri- och rättigheter.

Revolutionens andra skede
I och med 1789 års händelser hade Frankrike förvandlats från ett kungligt envälde till en konstitutionell monarki (som England). Men den ekonomiska krisen hade inte lösts av detta. Hungersnöden fortsatte, och nationalförsamlingen hade svårt att få slut på upproren på landsbygden. En hel del av vreden kunde fortfarande rikta sig mot kungen. Hösten 1789 marscherade Paris kvinnor till Versailles för att kräva att kungen gjorde något åt de höga matpriserna. Det så kallade ”Kvinnotåget” till Versailles slutade med att kvinnorna stormade det kungliga palatset och tog kungafamiljen till fånga. Hädanefter satt kungafamiljen i husarrest i Paris.

Kvinnotåget till Versailles (http://en.wikipedia.org/wiki/French_Revolution)

Kungen slutade dock inte att hoppas på att återta sin förlorade makt. Han försökte få Europas stormakter att göra något åt revolutionen. Till en början hände dock ingenting, eftersom de övriga staterna var skadeglada över att se Frankrike upptaget med sina inre problem. Men när de franska revolutionärerna började prata om att sprida revolutionens idéer över hela Europa, började de andra kungahusen bli oroliga. Ludvigs fru Marie Antoinette var från Österrike, och Habsburgarna blev snart övertygade om att de måste ta till vapen mot revolutionärerna. 1792 utbröt krig mellan å ena sidan Frankrike, å andra sidan Österrike och Preussen.

Inledningsvis gick kriget mycket dåligt för Frankrike. Detta berodde på att de militära befälhavarna oftast var adelsmän, och dessa hade flytt landet när revolutionen inträffade. Utan erfaret ledarskap led de franska arméerna stora nederlag, och fientliga arméer invaderade landet.

Denna kris ledde till extraordinära åtgärder för att skydda revolutionen. Kungen avsattes och avrättades, och Frankrike blev republik. För att kunna fatta snabba beslut bildades en särskild verkställande institution, välfärdsutskottet, under ledning av den radikala politikern Maximilien de Robespierre. Välfärdsutskottet (i klartext Robespierre själv) fick diktatorisk makt att genomdriva de reformer som behövdes för att rädda landet.

Maximilien de Robespierre

Skräckväldet
Robespierre genomförde flera viktiga reformer för att stabilisera landet. För att stoppa fiendens arméer förklarade han att alla medborgare måste ta till vapen. Därmed infördes allmän värnplikt. Istället för att lita till professionella arméer använde sig Frankrike av medborgarsoldater. Det gjorde att deras arméer blev mycket större än motståndarnas. Dessutom motiverades de franska soldaterna inte bara av sin lön, utan av att skydda de rättigheter som konstitutionen givit dem. De franska värnpliktsarméerna vände på krigslyckan och drev tillbaka fienden.

Robespierre hade lyckats besegra revolutionens yttre fiender, men de inre återstod. Han försökte krossa allt inre motstånd genom två olika reformer. För det första genomdrev han en centralstyrd ekonomi. Regeringen började reglera olika varors priser. Framför allt sattes en maxkostnad för vad bröd fick kosta i städerna. Detta innebar att stadsbefolkningen återigen fick råd att köpa ordentligt med mat. Bönderna på landsbygden ville förstås inte sälja sin mat till underpriser, men då skickade regeringen militära styrkor som tvångskonfiskerade maten.

Den andra reformen var införandet av en hemlig polis som skulle spåra upp och eliminera revolutionens fiender. Från början riktade dessa in sig på människor som ville återskapa det gamla kungliga enväldet, men med tiden blev Robespierre allt mer paranoid och började rikta den hemliga polisen mot alla sina motståndare. Resultatet blev den stora terrorn, eller skräckväldet. Ungefär 40 000 människor avrättades på Robespierres order innan folk tröttnade. 1794 störtades Robespierre och avrättades i sin tur.

Brittisk antirevolutionär propaganda lyfte fram skräckväldets avrättningsverktyg, giljotinen (http://en.wikipedia.org/wiki/French_Revolution)

Efter Robespierres död hejdades hans mer radikala åtgärder, som införande av allmän och lika rösträtt för alla män, och 1789 års idéer lyftes fram på nytt. Den franska nationalförsamlingens politik började nu alltmer domineras av olika partier, som stred om att ha mest inflytande. Samtidigt fortsatte krigen mot Österrike och Preussen, nu med franska motoffensiver som avsåg att sprida revolutionen med vapenmakt. Många i Frankrike tröttnade på instabiliteten och började se sig om efter en stark man som skulle kunna styra riket med fast hand. Till slut steg en sådan man fram: Napoleon Bonaparte.

Konsekvenser av franska revolutionen
Följderna av franska revolutionen var många. Tydligast var att ståndssamhället avskaffades och ersattes av ett klassamhälle. I klassamhället får man inte privilegier från födseln, utan tanken är att man ska förtjäna dem.

Den dominerande samhällsklassen i det efterrevolutionära samhället var borgarklassen. Därmed blev borgarnas värderingar, som individualism, merittänkande och kapitalism, dominerande i samhället.

Franska revolutionen blev också ytterligare en i raden av inspirationskällor för framtida revolutionsrörelser. Robespierre och skräckväldet tillförde en ny dimension till detta. Robespierre blev en förebild för hur långt man kan vara redo att gå för att förändra samhället.

Viktiga konsekvenser av franska revolutionen var också napoleonkrigen och framväxten av de moderna ideologierna.

Referenser

En bra kortfattad översikt över revolutionens utbrott och förlopp är Julian Swann, ”The French Revolution” i  Pamela M Pilbeam (red.), Themes in Modern European History 1780-1830 (Routledge 1995). Michael D. Richards diskuterar franska revolutionens betydelse i relation till andra historiska revolutioner i  Revolutions in World History (Routledge 2004). Bailey Stone ger ett globalt sammanhang till revolutionen i Reinterpreting the French Revolution. A Global-Historical Perspective (Cambridge university Press 2002)

Den som vill gå in på djupet på diskussionen om revolutionens orsaker och konsekvenser bör läsa Theda Skocpols States & Social Revolutions. A Comparative Analysis of France, Russia & China (Cambridge University Press 1979).

 

42 thoughts on “Den franska revolutionen”

  1. Tack för informationen!
    ska ha prov på detta imorgon (går i åttan) och detta är så grymt!!!
    TACK TACK TACK TACK TACK TACK TACK TACK TACK<3<3<3<3<3

      1. Tack så mycket för informationen!! Sitter och skriver hemtenta (går också i åttan) och har fastnat i slutet av min uppsats. Tack!!!

        1. Tack så mycket för dessa kommentarer. Har en uppgift om att tacka (går också också i 8:an). TACK SÅ MYCKET XOXOXOXOXOXO <<<<3333333

  2. Pluggar upp historia just nu och jag har en djävulusisk deadline på inlämningen. Den här presentationen hjälpte mig något så ENORMT! Tack så mycket för att du/ni tagit er tiden att göra den. Du är en hjälte!!

    Ciao

  3. Är inte ett dugg intresserad av det här och har kämpat med att försöka tvinga mig själv att ta tag i det hela. Nu när jag tog mig samman och hittade den här sidan kändes allt mycket lättare! TACK TACK TACK TACK TACK!

  4. Hej! Skulle du kunna dra upp några skillnader och likheter mellan den kubanska revolutionen och den franska? Tacksam för svar!

  5. Jättebra skriven text! Mycket enklare än den som stod i min historiebok. Denna var helt enkelt intressantare och man orkade koncentrera sig igenom hela texten, bra jobbat!

  6. Tackar så gott som alla andra, detta gjorde du bra!
    Har en stor inlämning om just detta ämne, fast om följderna.

  7. Tack så mycket! Det här var mycket bättre fakta än det som stod i min historia bok. Ska lämna in en uppsats imorgon och detta hjälpte stort!

  8. Jag letade runt alla sidor på nätet efter en text som denna! Så himla bra!
    Äntligen kan jag få mitt slutbetyg i historia och det var mycket mer intressant än vad jag förväntat mig. Stort tack!

  9. Haha, har samma uppgift som många andra verkar ha 😉
    Går också i 8:an och ska också skriva en uppsats om Franska revolutionen.
    Tack för en väldigt bra text! Har utigått från denna, Wikipedia och vår historiabok och har nu fått ihop 2500 ord!
    Om jag skulle klaga på något (inte för att vara elak ;D), så skulle det gärna stå mer på konsekvenser :I

  10. Tack så jättemycket har en uppsats på detta som ska in behövde detta verkligen! Inte många sidor man hittar en sån här bra text!!

    1. Utifrån hans eget perspektiv var nog alla som inte höll med Robespierre hans fiender. Eftersom han agerade som han gjorde blev det till slut sant också. Från början var det väl snarare de konservativa som var hans fiender.

  11. Behöver lite hjälp om jag kunde få svar idag skulle jag vara tacksam!
    Hur förändrades människornas liv i Frankrike och Usa av att det var revolutioner där under 1700 talet? När skedde denna förändring i samhället? Skedde den samtidigt överallt? Hur levde vi innan denna förändring skedde? hur levde vi efter den skedde?
    Var det några personer som var drivande under denna förändring? Var det några särskilt viktiga händelser? Ser vi några konsekvenser av den idag? Hur kan den ha påverkat framtiden?

  12. Jättebra presentation, tack för hjälpen verkligen 🙂 har nämligen en stor uppsats att skriva så tack så jätte mycket!

  13. TACK så sjukt mycket. Tack vare den här texten har jag fått massor av hjälp med min text om konsekvenser av franska revolutionen!

  14. Har prov imorgon och är lite efter i skolan eftersom jag har skolkat väldigt mycket, ni är bäst! Pusss och kram Axel the one and only

  15. Tack så jätte mycket. Förstaringare här å har grymt stort prov imorrn i detta.
    Räddare i nöden !^^ Nu kan jag få mitt A ! Tack❤️ Xoxo

  16. Tack så hemskt mycket, läraren visade båda filmerna för hela klassen och de har hjälpt mig och alla andra i klassen extremt mycket.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *