Mongolimperiet: den gamla världen knyts ihop

De nya stater som uppstod genom handelns utveckling blev med tiden allt rikare och mäktigare, och den tekniska utvecklingen gjorde med tiden att de fick ett militärt övertag över stater som inte hängde med i denna utveckling. Men ännu på 1200-talet var nomadkrigföringen vida överlägsen. Detta bevisades när Mongolimperiet, historiens största sammanhängande landimperium, byggdes upp.

Mongoliska och turkiska nomader hade länge levt i utkanten av det kinesiska imperiet. Ibland lyckades nomaderna bygga upp mer eller mindre välfungerande statsbildningar, som Xiongnuförbundet, men sådana sammanslutningar byggde på att de olika nomadgrupperna kom överens med varandra, och därför sprack riken lätt sönder. Men i början av 1200-talet lyckades en mongolhärskare, Djingis Khan (ca 1167-1227) bygga upp ett mer varaktigt rike. Under hans ledning erövrade mongolerna stora delar av Centralasien och merparten av Kina. Under hans efterföljare utvidgades imperiet till att omfatta hela Kina, de europeiska delarna av Ryssland samt Mellanöstern.

Djingis Khan

Från början hölls mongolriket ihop av Djingis Khan personligen, men allteftersom riket expanderade lånade han in byråkrati och administration från de stater han erövrade. Viktigast för att få mongolernas herravälde accepterat var en universell lag som gällde över hela riket och för alla dess invånare. Även khanen själv lydde under denna universella lag. En annan faktor som spelade stor roll för att få riket att hålla ihop var att lagen garanterade fullständig religionsfrihet för undersåtarna. Djingis Khan själv försökte hålla sig väl med alla de stora religionerna, utan att favorisera någon av dem.

Följder av Mongolimperiets expansion
Ofta brukar mongolernas framfart över Asien och delar av Europa beskrivas som ovanligt brutal. Detta är en snedvriden bild. Visst var mongolkrigarna brutala och dödade många människor, men det gällde för alla typer av statsbildningar på den tiden. Mongolerna var på så sätt varken bättre eller sämre än andra erövrare. Men eftersom de var så framgångsrika så spreds ryktet om deras framfart över mycket stora områden, och mongolhärskarna var inte dummare än att de utnyttjade detta rykte för att tvinga tänkbara motståndare till underkastelse. Som alla erövrare använde de våld för att krossa fiendens motstånd. Detta gav mongolerna dåligt rykte i det muslimska Mellanöstern, när de erövrade Bagdad år 1258 och lät avrätta den regerande kalifen.

I de erövrade territorierna blev mongolkrigarna den nya härskarklassen. Eftersom riket var så multikulturellt kunde mongolerna plocka upp religioner från alla möjliga håll. På så sätt kunde till exempel kristendom spridas till Kina, och buddhism till södra Ryssland.

Mongolimperiets utbredning omkring år 1250

Men framför allt gjorde Mongolriket det säkert för människor att färdas inom dess gränser. Därigenom utökades landhandeln mellan Europa och Asien. Därigenom underlättades flödet av kinesisk kunskap till den övriga världen. Det var genom mongolerna som Kinas stora uppfinningar, krutet, kompassen, papperet och boktryckarkonsten, nådde fram till Europa. Dessa nya tekniker lade grunden för att Europa skulle kunna genomföra de stora upptäcktsresorna.

Den kinesiska vapentekniken fick stor betydelse för många staters samhällsstruktur. Krigföringen i både Europa och Asien dominerades av hästburna krigare, som de europeiska riddarna. Dessa krigare utgjorde en överklass i samhället. Men de avancerade skjutvapen som spreds från Kina (först armborst, senare musköter) minskade ryttarnas effektivitet i strid. Istället började kungarna utbilda vanliga människor till soldater. I flera krig visade sig dessa bondesoldater överlägsna ryttarna. Därmed förlorade den militära överklassen (som Europas adel) makt och inflytande. Det var också denna tekniska utveckling som till slut gjorde att de bofasta staterna blev militärt överlägsna nomaderna, även om det dröjde till slutet av 1600-talet innan det blev tydligt att nomaderna inte längre utgjorde ett så stort hot mot de bofasta längre.

Mongolerna i historien

Referenser

Paul Ratchnevsky, Genghis Khan. His Life and Legacy (Blackwell Publishers 1993)

Stephen Turnbull, Genghis Khan and the Mongol Conquests, 1190-1400 (Osprey 2003)

Jack Weatherford, Djingis Khan och modernitetens uppkomst (Prisma 2005)

En reaktion på ”Mongolimperiet: den gamla världen knyts ihop”

  1. Pingback: Brommabloggs.se

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.