Historiska epoker

Videopresentation:

Ladda ner powerpointen här

Historien brukar alltid delas in i olika tidsperioder, eller epoker. Det är ett sätt att göra historien mer hanterbar och lättare att få en överblick över.

Olika kulturer har gjort olika epokindelningar av historien, precis som olika kulturer har beräknat tidens gång på olika sätt. På den här sidan utgår jag ifrån den västerländska tideräkningen, som utgår från det år då den kristna gestalten Jesus (Kristus) sägs ha fötts. Denna tideräkning är allmänt accepterad i internationell historieskrivning. Numera kallas den vanligen ”vår tideräkning”, och årtal anges därför i f v t (före vår tideräknings början) och v t (enligt vår tideräkning). Normalt utelämnar jag förkortningen v t, om den inte behövs för tydlighets skull.

Vilka epoker finns?

Den europeiska historien brukar delas in i följande epoker:

Förhistorisk tid: tiden innan människor uppfann skrivkonsten. Denna epok innefattar all tid som förflutit sedan universum uppstod fram till för cirka 5000 år sedan, då skrivkonsten uppstod.

Forntiden: tiden från att skrivkonsten uppstod tills utvecklade civilisationer byggdes upp i Mellanöstern och Nordafrika, inklusive dessa äldsta civilisationers utveckling. Från ungefär år 3000 f v t till ungefär 500 f v t.

Antiken: tiden då mer utvecklade stater byggdes upp av människorna. I Europa handlar det framför allt om civilisationerna Grekland och Rom. Från ungefär år 500 f v t till 500 v t.

Medeltiden: Medeltiden är benämningen på tiden från romarrikets undergång fram tills européerna kommer i kontakt med Amerika, alltså från ungefär år 500 till ungefär år 1500.

Tidigmodern tid: Tiden från upptäckten av Amerika fram tills industriella revolutionen startar brukar benämnas tidigmodern tid. Den sträcker sig ungefär från  år 1500 till år 1800. Förr delades den in i två underavdelningar, Renässansen (ca 1500-1650) och Upplysningen (ca 1650-1800).

Modern tid: Modern tid är den tid vi lever i nu. Den anses ha börjat med den industriella revolutionen i slutet av 1700-talet.

Problem med epokindelningen

Det är alltid bra att vara kritisk emot indelningar av det här slaget. Den här indelningen utgår ifrån europeisk historia, och präglas av det. En epok som ”medeltiden” är svår att tillämpa i andra kulturers historia, eftersom den utgår från typiskt europeiska förhållanden.  Begreppen ”renässans” och ”upplysning” står egentligen för kulturhistoriska strömningar. Även antiken kan kritiseras för att vara en typiskt europeisk benämning.

Ändå har denna epokindelning en ganska hög grad av internationell acceptans. Det beror delvis på Europas historiska dominans under de senaste 200 åren, då historia uppkom som vetenskap. Men det beror också på att de övriga epokerna fungerar ganska bra även för många andra regioners historia. De går ganska bra att tillämpa på både kinesisk, indisk och amerikansk historia.

Det är också viktigt att komma ihåg att dessa epokindelningar är efterhandskonstruktioner. Det är historiker på 18- och 1900-talen som har delat in historien i dessa epoker. De människor som levde under medeltiden visste inte att de levde under medeltiden.

Gränsdragningarna mellan olika epoker är  ungefärliga. Det är inte så att folk vaknade på nyårsdagen år 1800 och plötsligt började leva och tänka som moderna människor, till skillnad från tidigmoderna. Epokgränserna går snarare där de flesta historiker kan enas om att tillräckligt mycket i samhället har förändrats för att det ska vara rimligt att tala om en ny epok. Det här kan förstås variera beroende på vilken region man undersöker: medeltiden upphörde t ex redan i slutet av 1300-talet om vi pratar om Italiens historia, medan den råder till början av 1500-talet i Skandinavien.

En sista sak att komma ihåg är att en del epoker har en positiv eller negativ värdeladdning. Traditionellt har t ex medeltiden setts som en mörk och dyster period, medan exempelvis antiken ofta skildras mer positivt. Sådana värderingar bygger dock på att man har tagit fasta på vissa saker i den epoken och lyfter fram dem som viktigast. Men det går att göra andra urval av vad som är viktigt – i varje tidsperiod finns det både bra saker och dåliga saker.

 Min egen epokindelning

När jag själv försöker få ett helhetsgrepp om världshistorien använder jag en egen indelning. Den består egentligen av tre delar:

1) Tiden före jordbruksrevolutionen, för ca 10 000 år sedan

2) Tiden efter jordbruksrevolutionen fram till den industriella revolutionen i mitten av 1700-talet.

3) Tiden efter den industriella revolutionen, från mitten av 1700-talet till nu.

I början av en kurs i historia är det nog nödvändigt för dig att utgå från någon annans epokindelning, men under kursens gång är det bra att fundera över hur din egen epokindelning av historia kan se ut. Du kan ta den västerländska epokindelningen, eller min egen här ovan, som utgångspunkt. Fundera över vad som är bra och dåligt med dem.

 

28 thoughts on “Historiska epoker”

  1. Hej jag undrar vilka konsekvenser namngivningen av medeltiden gav och när namngivningen skedde.

    1. Namngivningen av medeltiden skedde under epoken därefter, alltså under renässansen. Vilka konsekvenserna blev är inte helt enkelt att svara på. Jag rekommenderar Michael Nordbergs bok ”Renässansmänniskan” för en diskussion om hur dessa epoker traditionellt uppfattas. Även om den handlar om just renässansen så görs många kopplingar till medeltiden.

  2. hej sann
    jag är student och läser till gymnasium lärare i historia, jag skulle bli tacksam om någon kunde skicka ett exempel på hur man kan lägga upp en historia kurs på 50 poäng med endast 45h, är i desperat behov av förslaget.
    mvh helles

    1. Var glad åt dina 45 h. Själv har jag 30 timmar till förfogande för att ”köra igenom” 1a1 kursen. Be din rektor att han prioriterar vad som du kan ta bort!
      Svante

  3. hej jag undrar vilka faktorer gjorde att grekland utvecklades till den första antika kultur-och maktsären/alex

    1. Hej! Såvitt jag vet var inte Grekland den första antika kultur- och maktsfären eftersom det fanns flera sådana i Mellanöstern (t ex Assyrien, det nybabyloniska riket, de feniciska handelsstäderna osv osv), samt Egypten förstås. Om du vill läsa om just Grekland så kanske artikeln om det hjälper (http://www.historia2.se/historia123/?p=294).

  4. Hej!
    Jag har också 1a1 kursen på 50p och vi satt och planerade och det är fan inte bara att få ihop det med så lite tid. Hur många veckor lade ni på t.ex. Epokerna??
    Ingen lätt kurs att ha, speciellt inte med en omotiverad industriklass…

  5. Romarriket växte från en liten stadsstat på 500-talet f.v.t. till ett världsvälde cirka 100 e.v.t. Område efter område erövrades och lades under Roms kontroll. För att klara av rikets tillväxt och försvar av rikets yttre gränser behövdes en stark armé. Det var också viktigt med en strategi för hur de erövrade områdena skulle upptas i Romarriket.

    Men hur såg situationen ut i de erövrade områdena? Hur armén förändrades över tiden? Hur värvades soldater? Vilken ersättning fick de? Vilken status i samhället hade de? Vad hände med armén/soldaterna när Roms expansion upphörde?
    Tacksam för svar!

  6. Hej,

    I youtubeklippet använder ni begreppet ”Indianer” vilket anses föråldrat och diskriminerande. Vore uppskattat om ni ändrar till att använda annat passande begrepp.

    Tack på förhand!

    1. Hej! Begreppet ”indianer” är helt klart problematiskt, men det är inte helt givet hur frågan ska hanteras. Visserligen kan det finnas dem som anser att ”indianer” är diskriminerande, men jag stödjer mig i denna fråga på American Indian Movement, som alltså själva använder begreppet ”indianer” (http://www.aimovement.org/). Så länge det är ett begrepp som är accepterat av dem själva menar jag att det är rimligt att använda det som en samlingsbeteckning för de amerikanska urbefolkningarna. Det är dock inte självklart, och därför är det viktigt att uppmärksamma problematiken runt begreppet. En översikt över möjliga andra benämningar, och vilka som brukar anses diskriminerande, finns här: http://en.wikipedia.org/wiki/Native_American_name_controversy

  7. Jag har skoluppgifter som jag har funderat men frågan ganska svårt men vill gärna om hjälp, om någon kan förklara den här frågan.
    Hur skulle historien delas in utifrån en kinesisk, afrikansk och amerikansk horisont? Hur skulle en global epokindelning se ut? fundera över olika sätt att dela in historien!

  8. Hej
    Trevligt.
    Vet du var jag kan få tag i en vacker plansch som har alla epoker med.
    Varför pratar man inte om sten brons å järnålder när man pratar epoker?
    Ksp

    1. Hej, vet tyvärr inte var man kan hitta sådana. Om du får reda på något ställe som säljer får du gärna tipsa!

      Frågan om sten- och bronsålder har med två saker att göra: dels hur översiktlig epokindelningen är, dels vad man tar fasta på som grund för epokindelningen. Sten/brons/järnålder är klassiska epokindelningar som arkeologin har gjort utifrån materiella fynd. Inom historia är det numera vanligare att försöka bygga en epokindelning på lite bredare samhällsförhållanden. Om det fungerar bättre än att använda den materiella basen är en annan fråga. Tyvärr är jag inte tillräckligt insatt i arkeologi för att veta om den uppdelningen fortfarande används där, eller om de har förfinat/utvecklat den.

  9. Hej, vad är det som utmärker den moderna tiden? Skulle du kunna ge lite olika exempel från tiden efter 1700-talet fram tills nu?

    1. Kamp om hur samhällen ska förhålla sig till förändring mot ett kapitalistiskt samhälle. Om jag ska nämna ett fenomen. Kommunism nazism demokrati är några svar, kan ju utvecklas mer.

  10. Jag skrev ett inlägg i en diskussion precis nyss o då slog det mig en sak om tidsåldrar.
    Sten, brons, järn, medeltid. Järn o medeltid i Sverige har vi även vår vikinga/vendeltid.
    Men efter medeltiden fick jag problem. Många hävdar ex att Wasa är medeltid.
    Men jag håller med. Vi har sedan medeltiden haft några epoker o inte är människan medveten om när en epok pågår.

    Men nu slog det mig. 1994~. Connect to internet. Internet blev var mans egendom o i dag, 23 år senare är vi ständigt uppkopplade o våra liv kretsar kring internet.
    Med detta i tanke så vill jag påstå att vi, 1994 gick in i en ny tidsålder o att vi faktiskt är tillräckligt upplysta om detta.
    Jag vill till o med påstå att den började 1994 men är sedan länge, fullbordad.

  11. Hej!
    Varför har tiden mellan år 500 och år 1500 blivit döpt till Medeltiden (The Dark Ages)?
    Tycker du att det namnet passar bra för den tiden?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *