Varför hände något?

Videopresentation:

Ladda ner powerpointen

I historia räcker det inte med att konstatera att något hände: det gäller också att förklara varför det hände – vilka var orsakerna till händelsen, och vad fick händelsen för konsekvenser?

Att ange orsaksförklaringar till händelser kan göras på olika sätt. Ett vardagligt förekommande sätt är att använda en orsak för att förklara något. Ganska många skulle t ex säga att Hitler startade Andra världskriget. Hitlers agerande blir då orsaken till Andra världskriget.

En sådan förklaring, med en enda orsak, vänder sig historievetenskapen emot. I verkligheten är en så komplicerad händelse som ett krigsutbrott inte bara beroende av en enda persons handlingar. En historiker skulle istället sätta in Hitlers handlingar i deras kontext, alltså det historiska sammanhang som Hitler levde och verkade i. Genom att göra det kan vi hitta flera faktorer som kan förklara varför Hitler startade Andra världskriget. Vi skulle kunna lyfta fram att Tyskland förlorade Första världskriget och förödmjukades i Versaillesfreden 1919, vilket gjorde att många tyskar – inte bara Hitler – drömde om en möjlighet att få revansch mot Frankrike och Storbritannien. En annan faktor är att Storbritannien och Frankrike av olika skäl ar ovilliga att börja ett nytt krig, och därför lät Tyskland bygga upp sin militära styrka i förhoppningen att de inte skulle starta nya krig. Ytterligare en faktor är att Sovjetunionens ledare Stalin också ville ha revansch och om möjligt utöka Sovjetunionens makt och inflytande. Flera andra faktorer kan förstås lyftas fram, men min poäng är att när vi börjar fundera över kontexten ser vi att Hitler inte agerade i något slags vakuum: det fanns en hel värld runtom som påverkade honom och reagerade på olika sätt på det han gjorde. Vill vi förstå Andra världskrigets utbrott måste vi ta med det i beräkningen.

Att kartlägga vilka olika orsaker som fanns till att något hände är ett bra första steg. Nästa steg är svårare, men mycket viktigt: att försöka avgöra hur viktiga de olika orsakerna var för att händelsen skulle inträffa. Självklart kan olika personer komma fram till att olika orsaker är viktigast. Därför gäller det att kunna argumentera för varför man har bedömt vissa orsaker som viktigare än andra.

Ett sätt att bedöma orsakers betydelse är att skilja på olika sorters orsaker. Ofta skiljer vi mellan underliggande och utlösande orsaker. En underliggande orsak är en förutsättning, något som gör det möjligt, och kanske sannolikt att något ska hända. En utlösande orsak är något som gör att det faktiskt händer.

Ett annat sätt att skilja på olika orsaker är att skilja på strukturer och aktörer. Strukturer är till exempel geografiska, sociala, ekonomiska och politiska system. Sådana strukturella faktorer fungerar oftast som underliggande orsaker. Aktörer är personer och grupper av personer som påverkar vad som händer genom att göra något (eller genom att inte göra något).

Ett sätt att avgöra om en orsak är viktig är att fundera på vad som hade hänt om orsaken inte funnits med i beräkningen. Tänk dig att Hitler hade dött i Första världskriget. Hade det blivit ett andra världskrig i så fall? Den här typen av funderingar kallas för kontrafaktiska resonemang, och kan vara mycket användbara för att avgöra om en orsak är viktig eller inte.

En sista sak att fundera över angående orsak och verkan är vad det egentligen är man försöker förklara. I den här diskussionen har jag använt Hitler och Andra världskriget som exempel, och de allra flesta brukar komma fram till att Hitler var en viktig orsak till Andra världskrigets utbrott. Men det vi då har förklarat är Andra världskriget i Europa. Hitler hade rimligen inte alls samma betydelse för Japans krig i Stilla Havet, vilket ju också är en del av Andra världskriget.

Övning: sagan om strået som knäckte kamelens rygg

Referenser

Anders Berge, Att begripa det förflutna: Förklaring, klassificering och kolligation inom historievetenskapen (Studentlitteratur 1995)

James Woodcock, ”Does the Linguistic release the Conceptual? Helping Year 10 to improve their causal reasoning” (Teaching History issue 119).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.