Vad förändrades, och vad förändrades inte?

Videopresentation:

Ladda ner powerpointen här

Jag har redan tidigare nämnt att historia ofta handlar om förändring. När du studerar en historisk händelse, epok eller process är det viktigt att tänka utifrån de två begreppen kontinuitet och förändring. Här är några frågor som kan användas:

Vad var det som förändrades? För vem förändrades det?

Vad förändrades inte?  För vem förändrades det inte?

För att analysera förändring behöver man fundera över många olika aspekter av förändring. Om du t ex ska fundera över vad som förändrades av franska revolutionen 1789 behöver du veta hur det franska samhället såg ut före revolutionen, vad som hände och hur samhället såg ut efteråt. På så sätt går det att se vad som förändrades, och vad som inte förändrades. Men när vi lägger till frågan ”för vem?”, blir det ännu mer att hålla reda på. Å ena sidan kan revolutionen ha lett till olika resultat för olika grupper i samhället: för kungen och adeln förändrades det på ett sätt, men för borgarklassen förändrades det på ett annat sätt. Om vi istället lyfter blicken kanske revolutionen påverkade det omgivande Europa på olika sätt. Ser vi till hela världen är det kanske snarare kontinuitet som gäller: förändringarna var begränsade till Europa.

Ytterligare en aspekt på det här med förändring är vilka tidsrymder vi undersöker. På kort sikt (några år) kanske förändringarna av franska revolutionen var betydande för många. Men om vi ser på en tidsrymd på cirka 30 år kanske det snarare är kontinuitet som betonas: efter Napoleons fall 1815 återinfördes monarki i Frankrike. Men ser vi till en tidsperiod på 100-200 år kanske det återigen är förändringar som träder fram: Frankrike är idag en republik som bygger på idéarvet från 1789 års revolution.

När historiker undersöker förändringar är de mycket förtjusta i begreppet revolution. En revolution är en relativt snabb och genomgripande förändring. Från början användes det framför allt för politiska omvälvningar, som den franska eller ryska revolutionen (1917). Men begreppet har också kommit att användas på andra sorters processer. I ekonomisk historia brukar man tala om jordbruksrevolutionen för cirka 10 000 år sedan, och om den industriella cirka 1750-1850. Militärhistoriker talar om den europeiska militära revolutionen på 1500-talet, socialhistoriker om den sexuella revolutionen på 1700-talet och idéhistoriker om den naturvetenskapliga revolutionen på 1600-talet. I dessa fall är det alltså långvariga processer, inte snabba. Därför är det bra att fundera över vad begreppet ”revolution” står för i olika sammanhang. De mer långtgående processerna kanske snarare borde betecknas som evolution – en långsam förändringsprocess.

Referenser

Stéphane Lévésque, Thinking Historically. Educating Students for the Twenty-First Century (University of Toronto Press 2008)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.