Vad är viktigt i historia?

Videpresentation:

Ladda ner powerpointen här

Vår historiska kunskap är begränsad av vilka källor som finns till det förflutna. Men även med de bristfälliga källor vi har är mängden information om det förflutna enorm. Det är omöjligt för en person att kunna allt. Och skulle någon försöka berätta om precis allt vi vet om det förflutna skulle det bli så mycket information att ingen orkar läsa det. Därför måste den som skriver historia göra ett urval: hen måste välja ut det som är viktigt. Detta urval bildar sen grund för en berättelse om det förflutna, en historia.

Den som skriver historia gör alltså alltid ett urval. Det innebär att den som läser historia måste fråga sig: på vilken grund är urvalet gjort? Och om du själv ska besvara en historisk fråga måste du också göra ett urval. Hur kan man avgöra vad som är viktigt i historia? Historiker brukar kalla detta frågan om historisk signifikans.

Historiker har ett antal olika kriterier för att avgöra vad som är viktigt i historia. Här är några av dem:

Sådant som ledde till förändring

Historia handlar om hur mänskliga samhällen förändras över tid. Därför är händelser, personer och processer som orsakar förändring särskilt intressanta för historiker att studera. Det är ett viktigt skäl till att historia ofta handlar om krig, revolutioner och berömda tänkare, politiker och uppfinnare: sådana händelser och personer har ofta varit delaktiga i att orsaka förändring på något sätt.

Men när man undersöker förändringar är det lätt att glömma bort att många saker kanske inte förändrades. Det förhållandet – kontinuitet i historien – kan också förklaras, och det är också viktigt för att förstå historisk förändring. Se vidare ”Vad förändrades?”.

Sådant som visar något

Historia behöver inte handla om stora förändringar: lika viktigt är att lyfta fram det mänskliga perspektivet: hur var det att leva under någon av de stora förändringarna? Hur var det att leva när det inte var någon stor förändring på gång? Därför kan historia lyfta fram enskilda människors livsöden, för att visa hur det var för individen.

På samma sätt kan historiker intressera sig för undantagen: de som faktiskt tjänade på en stor katastrof, eller de som drabbades av en i övrigt ganska positiv utveckling. Ett bra exempel på det senare är de människor som drabbades av den svenska statens steriliseringspolitik 1934-1975: de allra flesta i Sverige fick en betydligt bättre levnadsstandard under perioden, men de ca 60 000 som utsattes för steriliseringar utsattes för ett mycket hårt övergrepp. Genom att lyfta fram sådana exempel kan historikerna visa att historisk förändring inte är så enkel eller rätlinjig: det finns alltid olika nyanser. Se också ”Vad var bra/dåligt med det som hände?

Betydelse för nutiden

Vi människor är naturligt intresserade av vår egen tid, och därför lyfter vi gärna fram händelser i historien som förklarar varför vår nutid ser ut som den gör. Det är därför kurser i historia normalt tar upp den industriella revolutionen: den är så viktig för att förklara hur vårt moderna samhälle uppkommit. På samma sätt kan detta förklara varför Europa får mycket utrymme i historieböckerna: Europas dominerande ställning i världen 1750-1950 har haft stor betydelse för hur vår värld ser ut idag, och historikerna har ägnat mycket tid åt att förklara hur Europas dominans var möjlig.

Sådant som visar alternativ

När man tar fasta på sådant som har betydelse för att förklara vår nutid, är det lätt att få uppfattningen att den historiska utvecklingen fram till idag var oundviklig: allting som tas upp leder ju liksom fram till nutiden. Men utvecklingen var inte oundviklig: det hade kunnat utvecklas annorlunda. Därför är det viktigt att också belysa alternativ, vägar som kunde ha tagits men av olika skäl inte togs. Därför kan det finnas poänger i att belysa samhällen som utvecklades annorlunda än Europa, t ex det kinesiska imperiet eller de västafrikanska statsbildningarna, eller samhällen som hade ett annorlunda ekonomiskt system, som det sydamerikanska Tawantinsuyu (Inkariket).

Relevans

Vad som är viktigt avgörs också av vad man är inriktad på att undersöka. Den som vill veta varför Romarriket slutade vara en republik och blev ett kejsardöme kommer att fokusera på romersk politisk historia och kända romerska ledare som Caesar och Augustus. Sådana fakta är relevanta för det man är intresserad av. Den som är intresserad av kvinnors levnadsvillkor under romarriket kommer snarare att intressera sig för hur romarnas familjeliv, sexualsyn och sociala villkor såg ut. Eftersom det förflutna innehåller så enormt mycket information kommer det som är viktigt att avgöras av vad vi vill försöka ta reda på.

Personliga värderingar och historiesyn

Varje människa har olika värderingar, vilket gör att vi har olika uppfattningar om t ex politik. Dessa värderingar har vi förstås med oss när vi studerar historia, och de kommer att påverka vad vi tycker är viktigt.

Att personliga värderingar påverkar vad som är viktigt kan bli ett problem, särskilt om man arbetar med vetenskap, där ett viktigt mål är att ta reda på vad som är sant, oavsett om man tycker om det eller inte. Den som arbetar med historievetenskap bör därför försöka tydliggöra vad just hen anser vara viktigt i historia – sin historiesyn.

Det finns många olika historiesyner, och just här ska jag inte gå in närmare på dem. Men två klassiska historiesyner som är bra att känna till redan nu är den idealistiska historiesynen och den materialistiska historiesynen.

Idealistisk historiesyn innebär att man lägger stor vikt vid enskilda individer – aktörer – och deras tankar och idéer: det är sådant som framför allt driver historien framåt. En idealistiskt lagd historiker lyfter gärna fram enskilda individers betydelse för historisk utveckling och förändring. Det kan handla om politiker, härförare, upptäckare, forskare och filosofer – så länge de gjorde saker eller uttryckte tankar som fick stor betydelse i historien.

Materialistisk historiesyn betonar istället strukturer, alltså ekonomiska, kulturella, sociala och geografiska förhållanden. En materialistiskt lagd historiker brukar tona ned enskilda individer, utan fokuserar hellre på grupper av människor och förklarar deras handlingar just utifrån grupptillhörighet, t ex social klass.

Om min historiesyn

Referenser

Stéphane Lévésque, Thinking Historically. Educating Students for the Twenty-First Century (University of Toronto Press 2008).

Peter Seixas, ”Benchmarks of Historical Thinking: A Framework for Assessment in Canada” (Centre for the Study of Historical Consciousness, UBC, 2006 [länk])

3 reaktioner på ”Vad är viktigt i historia?”

  1. Hej Joakim!

    Först och främst: mycket tack för en väldigt användbar sida. Jag undervisar i historia på gymnasiet och har haft stor användning av dina texter och uppgifter.

    Sedan en fråga kring idealistisk historiesyn: är det verkligen så att en idealistisk historiesyn förutsätter ett aktörsperspektiv? Snarare uppfattar jag uppdelningen i idealism/materialism som en uppdelning i hur man vill förklara historisk utveckling, där idealisten mycket väl kan hänvisa till idéstrukturer. Många idealister har väl landat i idéer om att en stark kapten ska navigera historiens strömmar, men jag tänker mig att betoning av idéprocesser som det drivande i historien är exempel på en idealistisk historiesyn, oavsett om fokus ligger på enskilda tänkare eller idéutvecklingen ur ett strukturellt perspektiv.

  2. Hej Joakim!
    Väldigt intressant presentation!
    Hur menar du i vissa stycken? tex tes 2 och 3? är lite osammanhängande i vissa frågor och jag undrar hur du tänker. jag är lärare i svenska, engelska och historia vetenskap. och trots min skarpa hjärna är detta helt oklart för mig. vissa saker är sannerligen väldigt intressanta. kanske är de intressanta för att man inte hört om det förr och att det är helt orimligt och orealistiska. har du skrivit detta ifrån en dröm du haft? från ett tidigare liv?

    1. Hej!

      I vilka avseenden är stycke 2 och 3 osammanhängande? Du har säkert rätt, men det är lite svårt för mig att åtgärda om jag inte får konkreta exempel på oklarheterna.

      Jag är lite osäker på vad du syftar på angående att vissa saker är intressanta. Intressen är personliga, men texten på sidan handlar om varför historiker lyfter fram vissa historiska händelser som viktiga, medan andra händelser inte får samma utrymme.

      Angående vad jag utgår ifrån så är svaret att jag inte utgår från drömmar eller tidigare liv , utan från den angivna referenslitteraturen längst ner på sidan.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.