Varför ska man läsa historia?

Lika viktigt som att fundera över vad historia är, är det att fundera över varför man egentligen ska läsa historia. Kan det användas till något? Är det bra för något? Här är några försök till svar på de frågorna:

1) Historia hjälper oss att förstå nutiden

Den värld vi lever i idag har uppkommit genom händelser och förändringsprocesser i det förflutna. Våra samhällen har byggts upp av människor som nu är döda.  Om vi vill förstå varför vår värld ser ut och fungerar som den gör, behöver vi studera dess historia. Om det finns förhållanden i vår värld som vi vill förändra, är det första steget att förstå varför världen ser ut som den gör. Kunskap i historia kan också hjälpa oss genom att visa andra möjligheter än den väg som våra samhällen tagit.

 2) Historia kan hjälpa oss att reflektera över framtiden

Kan man lära av historien så att man fattar bättre beslut om framtiden? En del ifrågasätter det. Historiefilosofen Hegel lär ha sagt att ”det enda vi kan lära av historien är att ingen lär sig av historien”. Han var alltså tveksam till detta. Men en annan filosof, George Santayana, har påpekat att ”de som inte minns sitt förflutna är dömda att återuppleva det”. Det svåra är att veta just vilka händelser i historien som är relevanta att reflektera över.

I alla tider har människor försökt förutsäga framtiden på olika sätt. Ett populärt sätt är att använda historia för att förutsäga framtiden. Historiker brukar vara mycket försiktiga med sådant, just för att det är så svårt. Men det går att göra, fast inte på någon individuell nivå. Snarare kan historiker försöka förutsäga breda trender och tendenser i framtiden, precis som t ex ekonomer och meteorologer gör. Även om sådana förutsägelser är osäkra kan de hjälpa oss att reflektera över framtiden och vad som är möjliga och troliga framtida utvecklingar.

 3) Historia hjälper oss att tänka kritiskt

All vetenskap bygger på kritiskt tänkande. Det betyder att man inte utan vidare accepterar vad som helst som sägs, utan funderar över vad det finns för skäl att tro att det är sant. I historia är dock det kritiska tänkandet särskilt viktigt. Det beror på att historia, till skillnad från många andra vetenskaper, arbetar med ett område som är svårt för oss att få kunskap om. En fysiker har relativt lätt att hitta atomer för att göra experiment, men för en historiker är det som ska undersökas – det förflutna – försvunnet. Vi har alltså ingen direkt tillgång till det. Därför blir historievetenskapens sanningsanspråk mer osäkra än t ex fysikens – nästan hela tiden hittas nytt källmaterial om det förflutna som tvingar historikerna att modifiera sina beskrivningar eller ändra sina perspektiv. Det är ett problem, men samtidigt är det en styrka, just för att historia därmed kan hjälpa oss att träna upp vårt kritiska tänkande och bli lite försiktiga med att bli alltför säkra på vår sak.

4) Historia kan hjälpa oss att förstå andra människor och oss själva

Historia handlar om hur människor i andra tider och andra kulturer levde och tänkte. Genom att sätta oss in i deras levnadsförhållanden och föreställningsvärldar kan vi förstå varför de betedde sig på vissa sätt, som vi annars skulle tycka är väldigt konstiga. Därmed kan vi få större förståelse för hur olika vi människor faktiskt kan tänka och handla, och kanske kan vi undvika att tycka att de som inte beter sig precis som vi är ”dumma”.

Att läsa historia är som att resa till ett främmande land med andra seder och annat tänkande. Vi kan få nya intryck och influenser från det främmande. Men det främmande kan också få oss att reflektera över oss själva: om jag tycker dessa främmande människor beter sig konstigt, hur uppfattar de mitt beteende? Genom sådana funderingar kan jag få insikt i att jag också kommer att vara en del av historien. Om 100 år, vad kommer framtidens människor tycka och tänka om mitt nutida beteende? Vad kommer de betrakta som konstigt och dumt?

 5) Historia kan ge oss förståelse för hur historia används

Historia fungerar som mänsklighetens kollektiva minne. Den som har kunskap i historia kan välja ut information ur det förflutna och använda i nutiden. Det kan handla om att återskapa delar av historien i konst (t ex filmer och spel). Men det kan också handla om att motivera politiska handlingar. När USA invaderade Irak 1991 gjorde president George Bush den äldre en koppling mellan Iraks diktator Saddam Hussein och Adolf Hitler. Tanken var att visa att Saddam Hussein var precis som Hitler, och om man inte stoppade honom tidigt skulle han, precis som Hitler, bara fortsätta hota resten av världen. Samma resonemang användes vid det andra Irakkriget 2003, av president George Bush den yngre.

Kunskap i historia kan hjälpa oss att göra kopplingar av det här slaget, om vi vill göra dem. Men historiekunskaper kan också hjälpa oss att kritiskt granska sådana politiska uttalanden och fundera över om de är rimliga. Var verkligen Saddam Hussein lika farlig för världen som Hitler? Hade Irak 1991 eller 2003 verkligen en maktposition i världen jämförbar med Tysklands 1938?

Se också ”Historiebruk”.

Referenser

Klas Åmark, Varför historia? (Studentlitteratur 2011)

Stéphan Lévésque, Thinking Historically. Educating Students for the Twenty-First Century (University of Toronto Press 2008)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.