Kategoriarkiv: Okategoriserade

Kvinnosyn i Handynastins Kina

Ban Zhao (45-116) var lärarinna åt flickorna i det kejserliga palatset. Hon undervisade i konfuciansk tradition om hur kvinnor skulle bete sig:

Ödmjukhet innebär att man ger efter och är full av respekt, att man sätter andras välfärd före sin egen, att man aldrig nämner sina egna goda gärningar eller förnekar sina brister, att man uthärdar förolämpningar och dålig behandling. Flit innebär att man går till sängs sent, stiger upp tidigt och aldrig undviker arbete vare sig det är på morgonen eller kvällen, att man aldrig avstår från att göra hushållsarbete och att man alltid gör klart allt prydligt och ordentligt. Att upprätthålla traditionen innebär att man uppför sig lämpligt när man tjänar sin make och herre, att man håller sig hel och ren, aldrig skämtar eller skrattar, och att man förbereder rent vin och ren mat att offra till förfäderna. En kvinna som odlar dessa tre drag har aldrig fått sitt rykte förstört eller hamnat i onåd. Om en kvinna saknar dessa tre drag kommer hon å andra sidan inte ha något rykte att skydda och kommer att bli utskämd.

(Buckley Ebrey, The Cambridge Illustrated History of China, s. 81)

Mänskliga rättigheter i historien

Om källkritik

Denna uppgift är till för att du ska träna och visa din förmåga att läsa och tolka historiska källor.

Gör så här:

1) Läs FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Diskutera texten på lektion med hjälp av de tillhörande frågorna.

2) Läs Franska revolutionens deklaration om mänskliga rättigheter (1789).

3) Jämför FN:s deklaration med franska revolutionens. Vilka likheter och skillnader ser du?

4) Skriv en text där du använder dina kunskaper om de två dokumenten för att resonera om följande frågor:

Har synen på mänskliga rättigheter förändrats under historien? I så fall hur?

Vilken roll har historiska händelser spelat för hur synen på rättigheter har förändrats?

Utifrån de dokument du studerat, hur tror du att de mänskliga rättigheterna kommer att utvecklas i framtiden?

 

Fler historiska dokument om mänskliga rättigheter (för den som vill fördjupa sig):

Magna Charta från England (1215)

Nederländska självständighetsförklaringen (1581)

Declaration of Rights (1689)

USA:s självständighetsförklaring (1776)

1809 års svenska regeringsform

Några begrepp

Rättighet: Att en person har en rättighet innebär att personen ska kunna få denna rättighet tillgodo utan att behöva motivera det på något annat sätt. Om du t ex har rätt till utbildning, innebär det att du ska kunna börja utbildningen utan att motivera varför du läser den.

Rättigheter kan vara negativa (= rätt att slippa något, t ex att bli utsatt för brott) eller positiva (rätt att få något, t ex utbildning).

Skyldighet: Att man har en skyldighet innebär att man har en plikt och ett ansvar att göra något. Det kan t ex handla om att inte bryta mot lagar, eller att betala skatt. Ibland formuleras rättigheter så att man får en rättighet först om man uppfyller vissa skyldigheter (en dömd brottsling har t ex inte rösträtt i USA).

Medborgare: En medborgare är en person som har fulla politiska och sociala rättigheter och skyldigheter i en stat. En svensk medborgare förväntas uppfylla ett antal skyldigheter, och får i gengäld ett antal rättigheter. En person som inte är medborgare saknar vissa rättigheter, men också vissa skyldigheter.

Undersåte: Ett äldre begrepp för invånare i en stat. Att beteckna en person som undersåte antyder att personen i första hand har skyldigheter, inte rättigheter.

Sagan om strået som knäckte kamelens rygg

Det här är en grundläggande övning i att tänka runt orsaksförklaringar till händelser. Gör så här:

1. Läs sagan. Gör en lista över de faktorer som spelar någon roll för att kamelens rygg knäcks.

2. Försök att beskriva de faktorer du hittat. Använd begreppen som står längst ned på sidan.

3. Varför knäcktes kamelens rygg? Hur skulle du besvara frågan?

Det var en gång en kamel som hette Alfons. Alfons hade från födseln problem med sin svaga rygg. Det var dock inte hans enda olycka. Han hade också en mycket elak ägare, Frank Kameldödaren. Frank hade ett mycket dåligt förhållande till kameler ända sedan hans bakdel i barndomen hade fått en spark av en kamel. Ända sedan dess hatade han kameler.

Frank transporterade varor med sina kameler, och hade för vana att tvinga kamelerna att bära alldeles för mycket varor på ryggen. Dessutom tog han ofta onödigt svåra vägar upp och ner för berg för att göra vandringarna extra jobbiga för kamelerna. Franks kunder brydde sig inte alls om kamelernas lidande, utan tyckte snarare att Franks märkliga beteende var lite charmigt. Till råga på allt var kamelen Alfons på sätt och vis sin egen värsta fiende. Kameler är mycket stolta djur, och Alfons var inget undantag. Han spelade gärna tuff inför sina kamelkompisar, och när han någon gång fick en paus i arbetet envisades han med att visa de andra kamelerna hur mycket han kunde bära.

Flera kameler hade dött av att arbeta så hårt som Alfons och hans vänner. Till slut fick kamelerna nog och bildade en fackförening för att försvara sina rättigheter och skydda sig mot elaka ägare. Men kameler är själviska djur som inte litar på varandra. De såg mest till sina egna omständigheter istället för att samarbeta med varandra, och fackföreningen slutade efter ett tag att fungera.

En dag hade Frank bestämt sig för att ta sina kameler på ännu en hård och onödig vandring över bergen. Han hade lastat upp alla varor på djuren, och betraktade nöjt sina överlastade djur medan han tuggade på ett grässtrå han plockat från marken. Plötsligt fick han ett infall och lade grässtrået som en extra börda på Alfons rygg. Alfons stönade till av den extra vikten. Han såg med avsky på sin ägare. Sedan sjönk han till marken, döende av bruten rygg.

 

Begrepp för att beskriva de olika orsakerna till att kamelens rygg knäcktes:

förutsättning

aktör

struktur

direkt

indirekt

utlösande faktor

nödvändig

bidragande

onödig

avgörande

Referenser
Sagan är tagen från James Woodcock, ”Does the Linguistic release the Conceptual?” (Teaching History 119). Anpassning och översättning till svenska av Joakim Wendell.

Historiebruk i musik

Den här uppgiften går ut på att fundera över historiebruket i musik. Här nedan finns ett antal exempel på låtar med delvis historiskt innehåll. Din uppgift är att fundera över hur låtskrivaren har använt historia i låten.

Gör så här:

Lyssna på låten och läs texten. Besvara följande frågor:

Vilken historisk händelse/person handlar låten om?

Vad sägs om den historiska händelsen/personen?  Hur stämmer det överens med andra källor om samma händelse/person?

Vilka värderingar och vilken syn på historien verkar textskribenten ha, att döma av låttexten?

Hur och till vad används det historiska materialet? Vilka olika slags historiebruk är studieobjektet exempel på? Hur hade det kunnat användas annorlunda? Jämför med hur det beskrivs i någon annan text, t ex en lärobok eller en uppslagsbok.

Vad har detta historiebruk för betydelse för oss idag? Har musiken makt att påverka vårt sätt att tänka och handla i nuet och därmed påverka framtiden? Hur i så fall?

Se också Historiebruk

Låtarna här nedan är sorterade i ”enkla” och ”komplexa”. En enkel låt handlar om en enda historisk händelse, en komplex om flera. Det är min helt egna bedömning, och har inget med uppgiftens svårighetsgrad att göra. Din uppgift bedöms alltså inte efter vilken låt du analyserar, utan efter hur pass bra din analys är.

Enkla låtar

1916 av Motörhead

Text till 1916

Artikel om slaget vid Somme

Never Again av Disturbed

Text till Never Again

Sunday Bloody Sunday av U2

Text till Sunday Bloody Sunday

Sveriges Radio om den blodiga söndagen

Waterloo av ABBA

Text till Waterloo

Wikipedia, ”Slaget vid Waterloo”

Die Mauer av Ebba Grön

Text till Die Mauer

”Berlinmuren” på kalla-kriget.se

Born in the USA av Bruce Springsteen

Text till Born in the USA

”Vietnamkriget” på kalla-kriget.se

Holy Mountains av System of a Down

Text till Holy Mountains

Wikipedia, ”Aras river”

Levande historia, ”Folkmordet 1915”

Hypnotize av System of a Down

Text till Hypnotize

Joe Olsson om massakern vid Himmelska fridens torg 1989

Keops Pyramid av Hoola Bandoola Band

Text till Keops Pyramid

America We Stand as One av Dennis Madalone

Text till America We Stand as One

Run to the Hills av Iron Maiden

Text till Run to the Hills

Broadsword av Jethro Tull

Text till Broadsword

Ett slag färgat rött av Sabaton

Text till Ett slag färgat rött

Artikel om slaget vid Fraustadt

40 to 1 av Sabaton

Text till 40 to 1

Wikipedia, ”Battle of Wizna”

Komplexa låtar

Irish Ways and Irish Laws av Christy Moore

Text till Irish Ways and Irish Laws

Sympathy For The Devil av Rolling Stones

Text till Sympathy For the Devil

We Didn’t Start The Fire av Billy Joel

Text till We Didn’t Start the Fire

Revolution 1 av The Beatles

Text till Revolution 1

Kalla kriget av Blå Tåget

Text till Kalla Kriget

1900 av Stefan Sundström (obs: väldigt lång – två delar)

Text till 1900

With God on Our Side av Bob Dylan

Text till With God on Our Side

Jag har en spricka i läppen av Cornelis Vreeswijk

Text till Jag har en spricka i läppen

 

Historiebruk

I skolans historiekurser ingår det att man ska ta upp historiebruk. Här hittar du grundläggande information om det momentet.

Videopresentation:

Vad är historiebruk?

Historiebruk handlar om hur vi använder (brukar) historia i samhället för olika syften.  Studieområdet har vuxit fram just för att det finns så många olika skäl för att intressera sig för historia.

Historievetenskapen har ett vetenskapligt intresse, det vill säga att historiker ska försöka ta reda på vad som är sant om det förflutna (så gott det går). Men vanliga människor behöver inte intressera sig för det, utan kan använda historia på andra sätt. Historiebruk handlar just om att analysera hur människor använder historia. Det centrala är inte om historia används på ”rätt” sätt, utan snarare att se hur det används och vad användningen fyller för funktioner.

 Olika sorters historiebruk

Här följer några olika sorters historiebruk. Flera olika sorters historiebruk kan förstås förekomma samtidigt.

Vetenskapligt historiebruk: Det här är det som historievetenskapen ska arbeta med. Akademiska historiker arbetar med att försöka ta reda på ”vad som faktiskt hände” i den mån det går. Det vetenskapliga historiebruket innefattar källkritik, försök att göra rimliga rekonstruktioner och tolkningar av det förflutna, och en villighet att andra på sin uppfattning om det kommer ny information som gör att tidigare vetskap visar sig tveksam.  Det vetenskapliga historiebrukets funktioner är dels att försöka fastställa en sanning, dels att granska, ifrågasätta och omtolka etablerade fakta. De som framför allt använder historia på detta sätt är professionella historiker, men även populärhistoriker och historielärare använder det (förhoppningsvis).

Existentiellt historiebruk: Historia kan användas för att förstärka en identitet, t ex en nationstillhörighet eller etnicitet. Sådant historiebruk kallas existentiellt. Tydliga exempel på existentiellt historiebruk är att många judar ser Förintelsen som central för deras identitet som judar, eller att många armenier ser de osmanska massakrerna av armenier 1915 som viktiga för att förstå armenierna som grupp. Det existentiella historiebruket blir ofta tydligast när det handlar just om historiska övergrepp mot folkgrupper: dessa erfarenheter svetsar samman den utsatta folkgruppen ännu mer.

Moraliskt historiebruk: Det moraliska historiebruket handlar om att granska och kritisera, och lyfta fram begångna orättvisor och utsatta grupper. Funktionen är att ifrågasätta vissa versioner av historia och belysa andra, ofta med målet att återupprätta någon eller några som drabbats av orättvisor. Syftet kan också vara att kritisera den som man uppfattar har makten i samhället. Ett bra exempel på moraliskt historiebruk är när journalisten Maciej Zaremba i slutet av 1990-talet lyfte fram den svenska statens steriliseringspolitik 1934-75 under beteckningen ”tvångssteriliseringar”. Zaremba kritiserade  Sverige för att ha genomfört dessa grymma ingrepp och för att ha tystat ned informationen om dem. Hans artiklar inledde en debatt som fick till följd att de som utsatts för steriliseringar fick skadestånd av svenska staten.

Ideologiskt historiebruk: Ideologiskt historiebruk går ut på att man lyfter fram historia som stärker eller legitimerar den ideologi man själv står för, eller kritiserar och ifrågasätter andras ideologi. Funktionen är att legitimera den egna ideologin eller de beslut man fattat, eller att ifrågasätta motståndares beslut. Ideologiskt historiebruk är väldigt vanligt. Ett enkelt exempel är hur den politiska vänstern brukar lyfta fram USA som ett imperialistiskt land som krigat i världen utifrån vinstintresse, medan den politiska högern istället framställer USA som ett land som krigat för att skydda människors frihet och för att etablera demokrati.

Politiskt-pedagogiskt historiebruk:  Det politisk-pedagogiska historiebruket handlar om att jämföra historiska händelser med nutiden. Politiskt gör en sådan jämförelse för att legitimera eller kritisera beslut. I västerländsk politik är det ofta populärt att jämföra med Hitler. Det gjorde USA:s president  George W Bush 2003, å han likställde Iraks diktator Saddam Hussein med Hitler, för att legitimera USA:s invasion av Irak och försöka få internationellt stöd för den. Ett annat exempel är att likställa EU med Hitlers Tredje rike. Med en sådan jämförelse vill man markera att Sverige inte bör vara med i EU. Den här typen av jämförelser kan också användas i pedagogiskt (undervisande) syfte, för att vi ska lära oss att fatta beslut utifrån historiskt ”likadana” situationer som vi befinner oss i nu. Det typiska för politisk-pedagogiskt historiebruk är att likheterna mellan historia och nutid överbetonas, och man fäster inte så stor vikt vid skillnaderna.

Kommersiellt historiebruk: Det här handlar om att använda historia för att sälja produkter. Det mest uppenbara exemplet är att sälja turistsouvenirer med historisk anknytning, t ex plastversioner av vikingahjälmar. Men även bruk av historia i film och dataspel kan klassas som kommersiellt: människor lockas av möjligheten att få uppleva det förflutna på ett lättillgängligt och engagerande sätt, och köper dataspelet/biljetter till filmen.

 Icke-bruk av historia: Att inte använda historia, även om det är motiverat, kan klassas som ett ”icke-bruk” av historia. Icke-bruket är en slags specialvariant av ideologiskt historiebruk, men man väljer att inte använda historia för att legitimera sitt samhälle eller sin ideologi, kanske för att det finns för stora problem med den faktiska historien. I Sverige på 1960- och 70-talen var det här ett vanligt historiebruk inom den socialdemokratiska ledningen: Sveriges historia sågs som mörk och dyster, och därför vill man inte koppla ihop den moderna staten med historien. Istället betonade man framtiden. Ett annat exempel är att skolundervisningen i många afrikanska stater inte tar upp Afrikas historia före imperialismen i slutet av 1800-talet. Anledningen är att de moderna afrikanska staterna bygger på imperialismens uppdelning av Afrika i kolonier. Att då ta upp vilka grupper och stater som existerade tidigare skulle kunna hota statens sammanhållning.

Diskussionsfråga: Vilka olika slags historiebruk finns i skolan? I den kurs du läser och i det undervisningsmaterial (t ex lärobok) som används?

 

Hur gör man en historiebruksundersökning?

För att undersöka historiebruk behöver du för det första något att undersöka (ett studieobjekt). Det enda kravet är att det på något sätt tar upp historia. Det kan handla om en lärobok i historia, en staty, ett dataspel, en film, en utställning eller något liknande.

Sedan behöver du fundera över några olika grundläggande frågor, t ex dessa:

Vilken historisk händelse/person handlar studieobjektet om?

Vad sägs om den historiska händelsen/personen? Hur stämmer det överens med andra källor om samma händelse/person?

Hur värderas händelsen/personen av den som gjort studieobjektet?

Hur och till vad används det historiska materialet? Vilka olika slags historiebruk är studieobjektet exempel på? Hur hade det kunnat användas annorlunda?

Vad har detta historiebruk för betydelse för oss idag?

Som du kanske märker stämmer dessa frågor ganska väl överens med de källkritiska frågorna. Det är inte så konstigt: för att kunna fundera över hur historia används behöver vi också fundera över vad det är för slags historiska fakta som presenteras och i vilken mån de stämmer. Skillnaden är att historiebruk mer handlar om vilken funktion användningen av historia har.

Uppgift (Historia 1b): Perspektiv på andra världskriget

Uppgift: Historiebruk i musik

Referenser

Klas-Göran Karlsson, ”Historiedidaktik: begrepp, teori och analys” i Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red), Historien är nu. En introduktion till historiedidaktiken (Studentlitteratur 2004).

Historiemedvetande

Skolans ämnesplan i historia betonar att undervisningen i historia ska utveckla elevernas historiemedvetande. Vad innebär det?

Själva begreppet historiemedvetande har många olika betydelser – det beror mycket på vem man frågar. Men en gemensam kärna är att historiemedvetande handlar om att förstå att dåtid, nutid och framtid hänger ihop. Vi som lever nu, och vårt samhälle, är produkter av historiska processer. Men allt vi gör bidrar till att producera framtiden – det vi gör i nuet kommer att påverka hur framtiden ser ut, för oss och våra efterkommande.

Historiemedvetande handlar också om ett sätt att tänka om historisk tid. När ser tillbaka mot det förflutna framstår det som fast och givet: det som hände hände, och ingenting annat. Det är därför lätt att betrakta historia som en rät linje, där allt leder fram till vårt nutida samhälle. Men när vi blickar mot framtiden ser det annorlunda ut: all känns väldigt oklart, och en massa olika möjligheter verkar ligga i framtiden, beroende på vad vi gör och vad som händer med oss.

Det historiemedvetande handlar om är att inse att den här uppfattningen gällde även för forna tiders människor: de uppfattade också det förflutna som givet, något som redan inträffat, och framtiden som något som bar på en massa möjligheter som kunde förverkligas, beroende på vad de valde att göra eller inte göra. Men det de uppfattade som en framtid, fylld av möjligheter, är nu vårt förflutna – det har redan hänt. På samma sätt kommer framtidens människor att titta tillbaka på det som nu är vår framtid, och betrakta det på samma sätt som vi betraktar vårt förflutna.

Vad är denna typ av historiemedvetande bra för? Jo, om vi inser detta förstår vi att människors handlande förr inte var givet eller självklart: precis som vi har möjlighet att välja hur vi ska göra i framtiden, kunde de i det förflutna ha gjort något annat än det de gjorde, och då hade vårt nu sett annorlunda ut. Det var inte självklart att de skulle göra det de gjorde – alltså är det inte självklart att världen måste se ut på det sätt den gör nu. Inser vi detta, kan vi också förstå att det vi gör nu kommer att ha betydelse för hur människor lever i framtiden.

Referenser

Den definition av historiemedvetande jag använder här är min egen. Som hjälp för att definiera den har jag använt verken nedan:

Bernard Eric Jensen, ”Historiemedvetande – begreppsanalys, samhällsteori, didaktik” i Historiedidaktik, Christer Karlegärd och Klas-Göran Karlsson(red.) Studentlitteratur. 1997.

Kenneth Nordgren, Vems är historien. Historia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturella Sverige. Karlstads universitet 2006.

Denish Shemilt, ”Drinking an Ocean and Pissing a Cupful: How Adolescents Make Sense of History”. I: Symcox , Linda & Wilschut, Arie (eds.) National History Standards: The Problem of the Canon and the Future of Teaching History. Information Age Publishing. 2009.

Vad var bra/dåligt med det som hände?

Videopresentation:

Ladda ner powerpointen här

I historia arbetar vi med att ta reda på vad som hände, hur det hände och varför det hände. Men en viktig del i att läsa historia är att värdera det som hände: vad var bra/dåligt med det som hände?

När vi värderar något arbetar vi inte längre vetenskapligt, utan mänskligt. Vi har åsikter och värderingar med oss, och att försöka värdera historiska händelser är ett sätt att förstå hur historia har påverkat oss och allt annat levande – och att förstå att vi kommer att påverka framtiden. Vad vill vi lämna för arv till framtida generationer? Hur ska vi göra för att lämna det arv vi vill till våra efterkommande? Här kommer våra värderingar in, och då blir det viktigt att fundera över hur vi värderar vad folk har gjort förr.

Att värdera något som bra eller dåligt innebär inte att man bara uttrycker en åsikt. En värdering kräver att man anger sina skäl för att värdera något som bra/dåligt, och argumenterar för det. I det ingår att ta hänsyn till avvikande uppfattningar.

När man värderar historiska händelser är det viktigt att komma ihåg att ställa frågan: för vem var det bra eller dåligt? En händelse kan ha varit bra för vissa människor, men dålig för andra. Tänk också på att ta med både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser i din värdering: en händelse kanske var dålig för många som levde när den inträffade, men bra för människor som levde senare, eller tvärtom. En bra värdering tar hänsyn till sådana aspekter: därför är en genomtänkt värdering sällan så enkel som att säga att en händelse var bra eller dålig; istället nyanseras den genom att specificera vilka den var bra/dålig för, på vilket sätt den var bra/dålig och vilket tidsperspektiv som används i värderingen.

Referenser

Peter Seixas, ”Benchmarks of Historical Thinking: A Framework for Assessment in Canada” (Centre for the Study of Historical Consciousness, UBC, 2006 [länk])

Varför betedde sig människor förr så konstigt?

Ladda ner powerpointen här

Jag har sagt det förut, men det tål att upprepas: att lära sig om det förflutna är som att besöka ett främmande land, där människor har annorlunda seder, vanor och tänkesätt. Mycket av det de gjorde verkar väldigt konstigt för oss moderna människor, och det är lätt att vi förklarar deras beteenden med att de var dumma. Men det är ingen bra förklaring: att människor förr betedde sig annorlunda beror på att de levde under väldigt annorlunda omständigheter och hade andra föreställningar om världen. När man studerar historia är det därför viktigt att försöka sätta sig in i de dåtida människornas situation och förstå deras handlingar utifrån den kontext (det sammanhang) de levde i. Att göra det kallas för historisk empati.

Ett exempel är om vi studerar medeltida bestraffningar i Europa. De straff som utmättes var ofta oerhört grymma. De innefattade tortyr, stympningar och mycket utdraget lidande innan brottslingen äntligen fick dö.

Utifrån våra nutida värderingar verkar sådana bestraffningar märkligt grymma. Vad är poängen med att tortera någon till döds? Om man inte är en väldigt extrem sadist alltså? Kanske var människor förr helt enkelt sadister?

Om vi istället resonerar historiskt, kan det vara bra att förstå den medeltida kristna föreställningsvärlden. Enligt dåtidens föreställningar hade alla människor en odödlig själ, som levde vidare efter den kroppsliga döden. Beroende på hur väl man följt kristendomens regler kunde man hamna i Paradiset, Skärselden eller Helvetet. Den som hamnade i Paradiset hade det bra, medan de andra två platserna var fruktansvärda ställen. Hamnade man i Skärselden blev man plågad ett tag, innan man blivit renad från sina synder och fick komma till Paradiset, men hamnade man i Helvetet var man där för evigt. Tanken med de grymma dödsstraffen var att försöka rädda brottslingarnas själar, så att de hamnade i Skärselden istället för i Helvetet: om man plågade kroppen riktigt ordentligt innan döden, kunde kanske själen räddas från Helvetets eviga plågor.

På samma sätt förhåller det sig med de mexikanska aztekernas människooffer. I aztekernas föreställningsvärld föddes världen och utplånades med jämna mellanrum av gudarna. Vår nuvarande värld var den femte i ordningen, och den hade uppkommit genom att två gudar hade offrat sig för att skapa vår sol. Men solen behövde livskraft för att fortsätta lysa: om den inte fick det skulle den slockna och hela världen skulle gå under. De aztekiska människooffren var alltså till för att rädda världen undan undergång.

Genom att på detta sätt försöka förstå forna människors beteenden utifrån deras egna föreställningar, kan vi inse att deras beteenden faktiskt var rimliga, givet de föreställningar de hade om världen. Det betyder inte att vi ska ursäkta de hemskheter som gjordes. Men om vi kan förstå varför människor gjorde sådant som annars verkar obegripligt för oss, kan vi bli bättre på att förstå människor överhuvudtaget. Och vi kanske kan undvika att göra alltför dumma saker utifrån våra egna förställningar. Vad av det vi gör idag kommer framtidens människor att uppfatta som konstigt och obegripligt?

Referenser

Stéphane Lévésque, Thinking Historically. Educating Students for the Twenty-First Century (University of Toronto Press 2008)

Kathleen M Higgins, World Philosophy part 6 ”Mesoamerican Thought” (TTC Great Courses, The Teaching Company)

Peter Seixas, ”Benchmarks of Historical Thinking: A Framework for Assessment in Canada” (Centre for the Study of Historical Consciousness, UBC, 2006 [länk])

Varför hände något?

Videopresentation:

Ladda ner powerpointen

I historia räcker det inte med att konstatera att något hände: det gäller också att förklara varför det hände – vilka var orsakerna till händelsen, och vad fick händelsen för konsekvenser?

Att ange orsaksförklaringar till händelser kan göras på olika sätt. Ett vardagligt förekommande sätt är att använda en orsak för att förklara något. Ganska många skulle t ex säga att Hitler startade Andra världskriget. Hitlers agerande blir då orsaken till Andra världskriget.

En sådan förklaring, med en enda orsak, vänder sig historievetenskapen emot. I verkligheten är en så komplicerad händelse som ett krigsutbrott inte bara beroende av en enda persons handlingar. En historiker skulle istället sätta in Hitlers handlingar i deras kontext, alltså det historiska sammanhang som Hitler levde och verkade i. Genom att göra det kan vi hitta flera faktorer som kan förklara varför Hitler startade Andra världskriget. Vi skulle kunna lyfta fram att Tyskland förlorade Första världskriget och förödmjukades i Versaillesfreden 1919, vilket gjorde att många tyskar – inte bara Hitler – drömde om en möjlighet att få revansch mot Frankrike och Storbritannien. En annan faktor är att Storbritannien och Frankrike av olika skäl ar ovilliga att börja ett nytt krig, och därför lät Tyskland bygga upp sin militära styrka i förhoppningen att de inte skulle starta nya krig. Ytterligare en faktor är att Sovjetunionens ledare Stalin också ville ha revansch och om möjligt utöka Sovjetunionens makt och inflytande. Flera andra faktorer kan förstås lyftas fram, men min poäng är att när vi börjar fundera över kontexten ser vi att Hitler inte agerade i något slags vakuum: det fanns en hel värld runtom som påverkade honom och reagerade på olika sätt på det han gjorde. Vill vi förstå Andra världskrigets utbrott måste vi ta med det i beräkningen.

Att kartlägga vilka olika orsaker som fanns till att något hände är ett bra första steg. Nästa steg är svårare, men mycket viktigt: att försöka avgöra hur viktiga de olika orsakerna var för att händelsen skulle inträffa. Självklart kan olika personer komma fram till att olika orsaker är viktigast. Därför gäller det att kunna argumentera för varför man har bedömt vissa orsaker som viktigare än andra.

Ett sätt att bedöma orsakers betydelse är att skilja på olika sorters orsaker. Ofta skiljer vi mellan underliggande och utlösande orsaker. En underliggande orsak är en förutsättning, något som gör det möjligt, och kanske sannolikt att något ska hända. En utlösande orsak är något som gör att det faktiskt händer.

Ett annat sätt att skilja på olika orsaker är att skilja på strukturer och aktörer. Strukturer är till exempel geografiska, sociala, ekonomiska och politiska system. Sådana strukturella faktorer fungerar oftast som underliggande orsaker. Aktörer är personer och grupper av personer som påverkar vad som händer genom att göra något (eller genom att inte göra något).

Ett sätt att avgöra om en orsak är viktig är att fundera på vad som hade hänt om orsaken inte funnits med i beräkningen. Tänk dig att Hitler hade dött i Första världskriget. Hade det blivit ett andra världskrig i så fall? Den här typen av funderingar kallas för kontrafaktiska resonemang, och kan vara mycket användbara för att avgöra om en orsak är viktig eller inte.

En sista sak att fundera över angående orsak och verkan är vad det egentligen är man försöker förklara. I den här diskussionen har jag använt Hitler och Andra världskriget som exempel, och de allra flesta brukar komma fram till att Hitler var en viktig orsak till Andra världskrigets utbrott. Men det vi då har förklarat är Andra världskriget i Europa. Hitler hade rimligen inte alls samma betydelse för Japans krig i Stilla Havet, vilket ju också är en del av Andra världskriget.

Övning: sagan om strået som knäckte kamelens rygg

Referenser

Anders Berge, Att begripa det förflutna: Förklaring, klassificering och kolligation inom historievetenskapen (Studentlitteratur 1995)

James Woodcock, ”Does the Linguistic release the Conceptual? Helping Year 10 to improve their causal reasoning” (Teaching History issue 119).

Vad förändrades, och vad förändrades inte?

Videopresentation:

Ladda ner powerpointen här

Jag har redan tidigare nämnt att historia ofta handlar om förändring. När du studerar en historisk händelse, epok eller process är det viktigt att tänka utifrån de två begreppen kontinuitet och förändring. Här är några frågor som kan användas:

Vad var det som förändrades? För vem förändrades det?

Vad förändrades inte?  För vem förändrades det inte?

För att analysera förändring behöver man fundera över många olika aspekter av förändring. Om du t ex ska fundera över vad som förändrades av franska revolutionen 1789 behöver du veta hur det franska samhället såg ut före revolutionen, vad som hände och hur samhället såg ut efteråt. På så sätt går det att se vad som förändrades, och vad som inte förändrades. Men när vi lägger till frågan ”för vem?”, blir det ännu mer att hålla reda på. Å ena sidan kan revolutionen ha lett till olika resultat för olika grupper i samhället: för kungen och adeln förändrades det på ett sätt, men för borgarklassen förändrades det på ett annat sätt. Om vi istället lyfter blicken kanske revolutionen påverkade det omgivande Europa på olika sätt. Ser vi till hela världen är det kanske snarare kontinuitet som gäller: förändringarna var begränsade till Europa.

Ytterligare en aspekt på det här med förändring är vilka tidsrymder vi undersöker. På kort sikt (några år) kanske förändringarna av franska revolutionen var betydande för många. Men om vi ser på en tidsrymd på cirka 30 år kanske det snarare är kontinuitet som betonas: efter Napoleons fall 1815 återinfördes monarki i Frankrike. Men ser vi till en tidsperiod på 100-200 år kanske det återigen är förändringar som träder fram: Frankrike är idag en republik som bygger på idéarvet från 1789 års revolution.

När historiker undersöker förändringar är de mycket förtjusta i begreppet revolution. En revolution är en relativt snabb och genomgripande förändring. Från början användes det framför allt för politiska omvälvningar, som den franska eller ryska revolutionen (1917). Men begreppet har också kommit att användas på andra sorters processer. I ekonomisk historia brukar man tala om jordbruksrevolutionen för cirka 10 000 år sedan, och om den industriella cirka 1750-1850. Militärhistoriker talar om den europeiska militära revolutionen på 1500-talet, socialhistoriker om den sexuella revolutionen på 1700-talet och idéhistoriker om den naturvetenskapliga revolutionen på 1600-talet. I dessa fall är det alltså långvariga processer, inte snabba. Därför är det bra att fundera över vad begreppet ”revolution” står för i olika sammanhang. De mer långtgående processerna kanske snarare borde betecknas som evolution – en långsam förändringsprocess.

Referenser

Stéphane Lévésque, Thinking Historically. Educating Students for the Twenty-First Century (University of Toronto Press 2008)